Carina Andersson som har kolonilott i Kristinedals koloniområde vattnar det allra nödvändigaste med kanna. Övrigt får klara sig bäst det kan. Det är bara att hoppas på mer regn.
Att se till att ha tunnor att samla upp regnvatten i är hennes bästa tips när det kommer till vattenförsörjningen.
– Men nu vattnar jag bara tomat- och gurkplantor som jag har i växthuset, berättar hon.
Det blåser och kommer faktiskt några små droppar regn just som undertecknad kliver in på koloniområdet intill Folkparksvägen.
Den här dagen verkar vara en sådan där dag då kolonilottsinnehavarna ägnar sig åt andra göromål än att fixa på sin lott. Få människor syns till.
Två som dock inte låter sig avskräckas av blåsten är Carina och hennes väninna Ingrid Lagerström.
De sitter och fikar intill det lilla växthuset på Carinas lott som just fått en fin stenläggning som inramning.
– Jag ville komma hit och se hur det blev, och det blev ju jättesnyggt, säger Ingrid.
– Jag fick hjälp av min dotter och hennes man med stenarna, berättar Carina som haft kolonilott här i över tio års tid.
I dag är lotten 250 kvadratmeter stor och hon odlar såväl blommor som ätbart. Och har alltså även ett litet växthus på platsen.
– Jag njuter av att vara här, utan mobil.
– I helgen skördade vi och åt av den första gurkan, mitt barnbarn och jag. Så nu är skördesäsongen inledd, säger hon.
Hur smakade den där allra första gurkan då?
– Bra. Den var så god! Det är ju något speciellt med att äta sådant man har odlat själv.