Uppgiften från barn- och utbildningskontoret var att belysa konsekvenserna inom två områden.
Det första var bemanningen. Om verksamheten ska klara ett nollresultat i år, hur mycket måste man minska ner på personalstyrkan?
Det andra var vilka konsekvenser neddragningarna får för verksamheten, utifrån lokala och centrala styrdokument.
VT har tittat på beskrivningarna från förskolor, övrig pedagogisk omsorg, skolor och fritidshem.
Här följer ett axplock av de synpunkter som framkommer:
Överum: Ska neddragningarna på förskolan Eken göras enbart under hösten blir det "stora svårigheter att bedriva verksamheten på ett bra och säkert sätt" och "svårare att ge barnen trygghet och följa deras utveckling". I skolan kan den lägre lärartätheten påverka elevernas måluppfyllelse. Omöjligt att spara så mycket på högstadiet.
Ankarsrum: Färre lärare i skolan och förskolan. Svårt att kunna efterleva skollagen och läroplanerna, och ge förskolebarnen en trygg och utvecklande lärandemiljö. Omöjligt att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd.
Hjorted, Totebo och Blackstad: Svårt att nå måluppfyllelse. Inga vikarier gör att det blir hög belastning på personalen.
Gamleby: På Erneberg/Åbyäng bedömer rektorn att det inte går att spara. Hon kan inte ta ansvar för arbetsmiljön då. Större barngrupper och mer ensamarbete - då går det inte att följa skollagen, enligt rektorn, eftersom där står att alla elever har rätt att få den individuella hjälp som de behöver för att utvecklas. "Påtagliga konsekvenser" på Åbyskolan. I förskolan fler barn per anställd, barn som får vara utan tillsyn till exempel när ett annat barn får ny blöja.
Västervik: På Ellen Keyskolan skulle det bli färre personal och större grupper. Svårt att kunna hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Inga vikarier betyder inställda lektioner. Det som går att spara in på är inställt friluftsliv, ingen studieresa till Stockholm, färre alternativ på elevens val och att eleverna får göra färre praktiska moment i slöjd och hemkunskap.
Västervik: På Skogshagaskolan skulle en så stor justering av budgeten redan i år innebära att "skolan inte kommer att kunna fungera som skola över huvud taget". Elevgrupperna ökar till 25-30 barn. Då måste lokalerna byggas om, eftersom de är gjorda för max 20 elever. Arbetsbelastningen är redan hög. Redan nu finns situationer "då personal känner oro för att inte kunna garantera elevernas säkerhet".
Västervik: På förskolan Björken befaras fler sjukskrivningar. Chefen är tveksam till att både kunna ha ansvar för arbetsmiljön och arbeta för en ekonomi i balans. Som tänkbara besparingar nämns fler stängningsdagar (utan jourverksamhet) och mer stängt på sommaren.
Västervik: På Breviksskolan får musikklasserna läggas ner och teknikprojektet upphöra. Tre lärare sägs upp och inga vikarier tas in. Minskat stöd till elever med svårigheter.
Västervik: På Fågelbärets förskola samt Karstorp-Lindblommans förskola får tonvikten läggas på att hinna med de primära behoven, som mat, vila och hygien. Men även det blir svårt. Barn som har extra behov, får inget extra.
Västervik: På Nya Fågelbärets skola skulle den nya budgeten innebära att 6,3 tjänster måste bort, samtidigt som skolan är ny, vilket fordrar lite extra tid och engagemang (Karstorp och Fågelbäret blev en skola hösten 2011, red:s anm).
Västervik: På förskolan Ängslyckan blir det svårt att kunna erbjuda så långa öppettider, då det är en liten förskola.
Västervik: På förskolan Arabia kan personal bli ensamma med 15 barn. Svårt att ha uppsikt över alla och se till att varje barn får sina behov tillfredsställda.
Västervik: På Kvännarens förskola/skola blir det mer ensamarbete, försämrad trygghet för barnen, mer stressad personal, risk för sjukskrivningar, ingen tid för planering, risk för minskad måluppfyllelse, små möjligheter att kunna följa skollagen, läroplanerna och de nya styrdokumentens krav på lokaler för bland annat slöjd.
Västervik: På förskolorna Kräftan och Skogshaga blir det mer ensamarbete, fler barn per anställd och mer barnpassning än pedagogik.
Västervik: På förskolan Jurabacken blir det fler barn per anställd, mer ensamarbete och mindre tid att synliggöra varje enskilt barn. Mindre tid för kontakt med föräldrarna.
Västervik: På Marieborgsskolan skulle det bli över 30 elever i varje klass på mellanstadiet. På fritids skulle det bli nästan 33 elever per heltidsarbetande pedagog, mot cirka 20 för andra kommuner i samma kommungrupp.
Västervik: På förskolorna Resedan och Tallen blir det fler barn per anställd. Svårt att nå målen.
Piperskärr: Orimligt att spara så mycket i förskolan. Alternativ är mindre öppethållande och taxa efter vistelsetid.
Odensvi: Svårt att uppfylla kraven på behöriga lärare, ännu fler årskurser får slås ihop i klasserna, färre anställda får göra mer.
Edsbruk: Risk för mer ensamarbete på fritids, kan inte uppfylla kraven på att ha behöriga lärare i alla ämnen på Ringeltaubska skolan och ökad stress på förskolan Rävkullen.
Loftahammar: Mer ensamarbete i skolan och förskolan. Även med ökat samarbete är det inte möjligt att hålla budget.
Gunnebo: Större grupper, mer ensamarbete.
Blankaholm: Mer ensamarbete. Går inte att ha samma öppettider.
Almvik: Ingen förändring på förskolan (har hög snittbeläggning).
Västervik: På Lidhemsskolan sämre arbetsro och arbetsmiljö. Vem vill flytta hit? undrar rektorn.
Västervik: Omöjligt att spara så mycket på förskolorna Gullvivan och Snövit, om skollag och läroplan ska följas.
Västervik: Omöjligt att klara nollresultat på Ludvigsborgsskolan i år, då finns inte tillräckligt med lärare för att bedriva undervisning.