Enligt nya siffror från Försäkringskassan tas 37,9 procent av vab-dagarna, alltså de dagar då en förälder får tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn, av männen. Det är något lägre än genomsnittet i riket, som ligger på 38,3 procent.
I en undersökning från Unionen svarar privatanställda tjänstemän med barn mellan noll och elva år att ekonomiska skäl är den främsta orsaken till att man inte delar lika. Nästan fyra av tio säger också att löneutfyllnad vid vab skulle få dem att vabba i lika stor utsträckning som mammorna.
– Löneutfyllnad vid vård av sjuka barn skulle underlätta för män och kvinnor att få ett mer hållbart arbetsliv och möjlighet att kombinera karriär med livet som förälder, säger Martin Linder, Unionens förbundsordförande, i ett pressmeddelande.
På den öppna förskolan Liten & stor i Västervik träffar vi papporna Mattias Dellemyr och David Molarin. De är båda föräldralediga, och menar att det är en självklarhet att dela lika på både föräldraledighet och vab-dagar.
– Jag tycker att man ska dela lika så mycket det går. Det är ju bådas barn, säger David Molarin.
Både Mattias Dellemyr och David Molarin tror att det är just ekonomin som gör att fler kvinnor stannar hemma med barnen när de är sjuka. Männen tjänar oftast mest, och då förlorar familjen minst på att kvinnan är hemma.
Det län där flest pappor vabbar är Gotland, där 41 procent av vab-dagarna tas ut av männen. Sämst på att vara hemma med sina små sjuklingar är papporna i Blekinge län. Där tas bara 35,8 procent av vab-dagarna ut av männen.
Försäkringskassans statistik visar att andelen kvinnor och män som vabbar inte förändrats särskilt mycket de senaste 40 åren. År 1990 tog papporna ut 34 procent av vab-dagarna. 15 år senare hade siffran ökat till 36. Sedan dess har andelen dagar som tas ut av männen pendlat mellan 35 och 37 procent.
Februari, eller "vabruari" är den månad som toppar statistiken över uttag av föräldrapenning för vård av sjuka barn. Det totala antalet vab-dagar per år har mer än fördubblats sedan 1970-talet.