Sandra Johansson med dottern Liv i familjens trädgård.
"Fyra år sen jag gick hem,
vissa tycker det är galet, jag tycker det är underbart!
Sparkontot har sjunkit,
men kärlekskontot är proppfullt".
Så skriver Sandra Johansson på sitt Instagram-konto i början av mars. Några dagar senare träffar jag henne i trädgården utanför tegelhuset på Östra Ekdalsgatan i Västervik, där hon bor med sin familj. Tvååriga Liv har precis vaknat från sin middagslur och storebror Love leker med pappa Hampus på baksidan. Liv sitter i mamma Sandras knä – fortfarande lite trött efter sovstunden.
Familjen bor i en tegelvilla på Östra Ekdalsgatan i Västervik.
Sandra Johansson med barnen Love, 4, och Liv, snart två år.
Både Sandra och Hampus värderar ledig tid högt och jobbade mycket deltid även innan barnen kom. När Love föddes för fyra år sen kändes det självklart för Sandra att hon skulle vara hemma så mycket hon bara kunde.
– Jag gillar mitt jobb, men när Love kom kände jag att det är det här jag vill och ska göra nu. Jobba hinner jag göra sen, säger Sandra.
De flesta barn börjar idag på förskola när de är runt 1,5 år. Love fick vara hemma tills han var 2,5. Då började han gå 15-timmarsveckor, eftersom Sandra var hemma med lillasyster Liv. Sandra tycker att det kändes som en lagom ålder att börja, och att han får vara där precis lagom mycket.
Du går lite mot normen, vad tycker folk i din omgivning om ditt val?
– De flesta stöttar och förstår, många säger att "det skulle jag också gjort om jag hade haft möjlighet". Vissa tycker det är lite konstigt, man är så inkörd i att alla ska börja jobba direkt. Folk kan bli lite chockade när jag säger att jag varit hemma i fyra år...
Hur har ni haft råd att vara hemma så länge?
– Vi är sparsamma. Vi köper det mesta second hand och har inga dyra intressen. Återbruket är en av mina favoritaffärer! Sen bor vi billigt, och jag har sparat pengar i alla år. Jag har sparat föräldradagar och i stället levt på mina sparade pengar fram tills att man måste börja ta ut föräldradagarna, för att kunna vara hemma så länge som möjligt.
Hampus är hantverkare och Sandra är undersköterska inom omsorgen. Även Hampus har mestadels jobbat deltid de senaste åren, och tagit ut alla föräldradagar han har rätt till så att de kunnat vara lediga mycket tillsammans.
– Jag har haft privilegiet att kunna välja att göra så här, men vi lever verkligen inte i någon lyx och överflöd. Jag köper inte en massa onödigt och använder mina kläder och skor tills de inte håller längre. Min vinterjacka har jag haft i många år, och vi kör en gammal bil, säger Sandra.
Samtidigt känner både Sandra och Hampus att de har det de behöver, och mer därtill.
Paret är dessutom rika på något de båda värderar högt – frihet. Tack vare att Sandra är hemma och att Hampus har en flexibel arbetsgivare har de kunnat dra iväg på flera resor både i Sverige och utomlands. Familjen är borta några veckor i taget och bor i en skåpbil som Hampus byggt om till campervan. När Love var ett år bilade familjen både till Österrike och till svenska fjällen. Familjen tog en paus i resandet när lillasyster Liv var bebis, men i slutet av förra sommaren gav de sig iväg igen och spenderade några veckor i Norge.
– Det har gått jättebra. Det känns som en lyx att kunna ge barnen det här. Vi vill passa på medan barnen inte har skolplikt, det är en frihet vi inte får tillbaka och som vi vill ta vara på, säger Sandra.
Sandra, Hampus, Liv och Love vid en glaciär i Norge.
Sandra, Love och Liv under en av familjens semestrar.
Familjen spenderar mycket tid i naturen, och åker gärna till något vindskydd och grillar.
Men att vara hemmaförälder är såklart inte utan utmaningar. Sandra är tacksam för att öppna förskolan finns, där både barn och vuxna kan få ett socialt sammanhang och där barnen får en liten förberedelse inför förskolestarten. Hon går både till kyrkans och kommunens förskola två gånger i veckan. Simhallen är också en uppskattad plats under vinterhalvåret.
– Vi är där minst en gång i veckan, ofta två men gärna tre (skratt). Personalen vet vad vi heter nu, och brukar skoja om att vi borde flytta dit... Sen är vi jättemycket ute i naturen också, vi gillar att åka ut och grilla vid något vindskydd, till exempel.
Att den långa föräldraledigheten nu närmar sig sitt slut känns vemodigt för Sandra. I augusti är föräldradagarna slut och Sandra ska börja jobba igen. Men att det blir på deltid känns lika självklart som valet att stanna hemma länge.
– Heltidsnormen är inget för mig, säger Sandra bestämt.
Ord som livspussel och tjafs om vem som ska ta vabben känns långt borta när jag pratar med Sandra och Hampus. Men Sandra är försiktig med att ge andra familjer råd om hur man ska lägga upp sin vardag. I stället rekommenderar hon alla att göra det som passar just deras familj bäst.
– Detta är det som funkar bäst för oss, konstaterar hon.
Hur tänker du om att din pension påverkas av att jobba deltid och vara hemma länge? Folk brukar ju kalla det kvinnofälla...
– Jag är låginkomsttagare och kommer tyvärr ha väldigt låg pension oavsett. I mitt tidigare jobb på äldreboende har jag sett personer som knappt hunnit njuta av sin pension ändå. Jag vill leva och njuta av livet medan jag kan. Låter kanske klyschigt, men så är det. Självklart är det en "kvinnofälla" då jag även halkar efter i löneutvecklingen, men för mig kan det inte mätas i pengar. Det är mer värt att vara hemma och få tid att umgås med sin familj.
Sandra och dottern Liv, som ska börja förskolan i höst.
Sandra Johansson jobbar som undersköterska i omsorgen. Men nu har hon varit föräldraledig i drygt fyra år.