Sanningen om statistiken

Nej, sanningen om statistiken för skolan i Västervik är varken svart eller vit. Varken Johannes Regell eller Roger Psajd hade helt rätt i sina beskrivningar av skolan.

Avståndet var långt mellan Roger Psajd (t v) och Johannes Regell (t h) när de debatterade skolfrågor i måndags kväll. Samma siffror tolkades på helt olika vis.Foto: Ola Axman

Avståndet var långt mellan Roger Psajd (t v) och Johannes Regell (t h) när de debatterade skolfrågor i måndags kväll. Samma siffror tolkades på helt olika vis.Foto: Ola Axman

Foto: Ola Axman

Västervik2012-03-28 00:00

Åhöraren på måndagens kommunfullmäktige blev lätt förvirrad. Socialisternas Johannes Regell och moderaternas Roger Psajd debatterade skolan och använde båda statistik från Skolverket. De båda gjorde helt olika tolkningar av siffrorna.

Hur hängde det ihop? VT har försökt granska politikernas påståenden:

 Andel behöriga till gymnasieskolan av eleverna i årskurs nio:
Regells version:
Andelen elever som inte har gymnasial behörighet efter grundskolan har mellan 2006 och 2010 ökat från 10 procent till 18,5 procent. Han undrade hur den utvecklingen ska kunna brytas med alla nedskärningar.

Psajds version: Ökningen har inte alls varit så stor - istället för 8,5 procent är den bara 3,7 procent. Variationerna år från år kan ibland vara stora. Hade man till exempel istället valt att jämföra från 2005 till 2010 hade man fått fram att andelen elever med gymnasiebehörighet ökat. Psajds tolkning är att andelen är ganska konstant sett över flera år.

Vad är rätt? 2006 gick 89,9 procent av niondeklassarna i Västerviks kommun ut grundskolan med gymnasiebehörighet. 2007 sjönk siffran till 88,1 procent. Under 2008 och 2009 pendlade den runt 87 procent, och 2010 sjönk den ytterligare något till 86,2 procent. En minskning över åren, men inte alls så stor som Regell säger.

Esbjörn Grandalen på barn- och utbildningsförvaltningen nyanserar bilden ytterligare:

- Hade man istället valt att titta på elevernas meritvärden så hade trenden pekat på en förbättring. Behörigheten till gymnasiet mäter bara tre ämnen, matte, svenska och engelska.

Den allra lägsta andelen niondeklassare med gymnasiebehörighet hittar man 2005, så på den punkten hade Psajd rätt i sitt påstående.

Regell hade dock inte valt något isolerat toppår när han utgick från 2006. 2003 och 2004 var siffrorna liknande.

 Andel gymnasielever som går vidare till högre studier:
Regells version:
Västervik har bland landets lägsta söknivå från teoretiska program vidare till högre utbildning. Regell tror att det kan bidra till den höga ungdomsarbetslösheten.

Psajds version: Regells siffror stämmer inte. Västervik ligger över riksgenomsnittet när det gäller att gå vidare till högre utbildning.

Vad är rätt? Det mått som VT hittar hos Skolverket är hur många gymnasieelever som gått vidare till högre utbildning inom tre år efter examen. Västervik har de senaste åren pendlat runt riksgenomsnittet. 2011 hamnade man dock tre procent under snittet.

Ingen har rätt. Västervik har inte legat över riksgenomsnittet de senaste åren, men vi ligger inte heller bland de sämsta i landet.

Men...

Går man tillbaka i tiden så upptäcker man en intressant utveckling. Västervik har legat klart över riksgenomsnittet när det gäller att gå vidare i studierna. Mellan 2002 och 2004 pendlade siffran runt 50 procent för ungdomarna i Västervik, medan rikssnittet låg på 43-46 procent.

Sedan har något hänt. Västervik har sjunkit ner till riksgenomsnittet som ligger strax över 40 procent.

Varför?
- Det är svårt att säga. Det finns så många faktorer som kan påverka, svarar Esbjörn Grandalen på barn- och utbildningsförvaltningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om