Kommunstyrelsen anser inte att det finns några extra pengar att avsätta till detta i år, utan kostnaden får tas inom ram.
Men nästa år och året därpå är ambitionen att kunna avsätta 980 000 kronor per år, om det inte går att hitta någon extern aktör som kan vara med och finansiera.
En idé som finns är att kvalitetssäkra praktikplatserna, så att de är trygga, säkra och meningsfulla. Det får inte bli förvaring, eller användas för att täcka upp för en anställd.
Det finns också planer på att inrätta en praktikservice, som både ska förmedla platser och stötta handledare, samt en praktikbank i form av en databas med alla ställen som tar emot praktikanter och information om vilka platser som finns.
En förhoppning hos kommunen är att en bättre samordning och bättre praktikplatser ska underlätta för folk att få jobb, så att de inte behöver få försörjningsstöd lika länge.
Om det är 600 personer som får försörjningsstöd, och den tiden kan kortas med tolv dagar i snitt per person, sparar kommunen drygt 1,5 miljoner kronor.
Av de totalt 1 900 praktikplatser som kommunen är med och förmedlar varje år står högstadiets prao för 800.
Nu har barn- och utbildningsnämnden fått i uppdrag att se över praon. Syftet är att få till en praktikhantering som underlättar för folk att få jobb.
- Praktik kan ha betydelse för att komma ut på arbetsmarknaden. Då kanske man ska lägga mer krut på dem som är närmare att komma ut på arbetsmarknaden än på årskurs åtta. Sedan får barn- och utbildningsnämnden bedöma om det är möjligt, säger kommundirektör Carl-Magnus Mårheden.
Han säger också att det är många som tar emot praktikanter som har synpunkter på nyttan med prao.