Se upp för skojare när du skänker pengar

För många svenskar är det en självklarhet att skänka pengar till dem som har det sämre. Samtidigt finns det en utbredd oro över att en stor del av pengarna som samlas in istället går till de anställdas löner, kontor och tjänstebilar. Det menar Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI, som bland annat delar ut de så kallade 90-kontona till seriösa organisationer. För kanslichef Eva Birath är det en självklarhet att allmänheten ska kunna lita på att de insamlade pengarna verkligen kommer fram.- Vi följer upp hur de olika organisationerna och stiftelserna som har ett 90-konto sköter sin ekonomi. Vår erfarenhet är att de allra flesta är långt mer effektiva än våra regler föreskriver, säger hon, men tillägger att det även händer att man stänger vissa konton för att man inte följt reglerna.Siffrorna säger inget
Under 2006 blev till exempel Hjälpfonden av med sitt 90-konto eftersom man redovisade sina insamlingskostnader som ändamålskostnader, vilket gav en felaktig bild av hur de använde sina pengar. Dessutom pågår ständiga samtal mellan Stiftelsen för Insamlingskontroll och de olika organisationerna.- Just kostnaderna är intressanta att titta närmare på. Även om det är dyrt att samla in pengar får inte för mycket av de insamlade medlen användas till att betala löner och andra utgifter. Vi anser att maximalt 25 procent av de totala intäkterna får användas till att betala verksamhetens kostnader, säger Eva Birath, som tillägger att i genomsnitt går hela 93 procent av alla insamlade pengar till ändamålet.Det här låter bra i teorin. Men i praktiken säger siffrorna inget om hur mycket av varje krona som verkligen når fram till dem som behöver hjälp. Inte sällan skickar den svenska insamlingsorganisationen pengarna vidare till en lokal partner, till exempel i form av en hjälporganisation i Afrika eller Sydamerika. Här finns det personal som i sin tur ska ha lön och betala lokal- och lagerhyror liksom utgifter för transporter och olika tillstånd.Skärpt kontroll
- En revisor från den svenska organisationen ska granska hur pengarna används. Om revisorn anser att det finns en bristfällig kontroll över hur pengarna används på plats eller om det finns för stora kostnader i mottagarlandet ska det framgå i revisionsberättelsen, vilken vi får del av, säger Eva Birath som föreslagit att kontrollen skärps över hur medlen används i de fall det finns samarbetspartners utomlands. - Alla som skänker pengar vill naturligtvis att så mycket som möjligt verkligen kommer de nödlidande till godo. Därför är det viktigt att de som samlar in pengar kan visa att pengarna används till det som givarna vill.

Se upp för skojare när du skänker pengar

500 kronor om året. Så mycket skänker varje svensk i genomsnitt till välgörenhet. Under de senaste åren har summan ökat sakta men säkert. Men det finns många oseriösa aktörer på marknaden, och för att vara säker på att pengarna kommer fram gäller det att veta vem man ger till.