Semestern fyller 70 år i år

Vi är ett väldigt semestrande land, närmare 70 procent av svenskarna åker bort när de är lediga. Vi har fler båtar och sommarstugor än något annat folk och har dragit på charter i över 50 år.Och semestern är lika gammal som folkhemmet. Den åttonde juni 1938 fick alla svenskar rätt till semester. Innan dess hade bara överklassen och vissa tjänstemän haft lyxen att få ta semester, men då fick även arbetarna en välbehövlig sommarpaus.- Egentligen ville fackförbunden få till stånd en kortare arbetstid men det blev billigare och lättare att genomföra en tvåveckorssemester för alla arbetare, säger historikern Jenny Björkman från Södertörns högskola.Men det inte var för att riksdagspolitikerna var snälla som de införde den lagstadgade semestern.- Tanken var att arbetarna skulle vila ut sig för att kunna jobba bättre under resten av året, det skulle främja ett gott folkmaterial som man sa då. Men alla var inte säkra på att arbetarna skulle kunna handskas med det ansvaret, många trodde att de skulle vila på fel sätt och att ledigheten skulle urarta.Det bedrevs kampanjer för att arbetarna skulle förstå att en god semester var en cykelresa, campingtripp eller något annat nyttigt, så att de inte bara latade sig sommaren lång.- Men folk har alltid semestrat så bra som de haft råd till. På 30-talet var det mycket cykelsemestrar och vandrarhem. På 40-talet började folk få bil och då blev bilsemester populärt, säger Jenny Björkman.Mot slutet av 40-talet kom de första husvagnarna och under de följande 30 åren ökade husvagnssemestrarna lavinartat. Semestrande svenskar begav sig ut på vägarna och upptäckte landet. Sightseeing blev väldigt populärt. På 50-talet förändrades resandet när svenskarna fick råd att åka utomlands. Den första svenska charterresan gick 1955 till Mallorca och den kostade 1 095 kronor, närmare 12 000 kronor med dagens mått mätt. Chartern blev en snabb succé, på tio år ökade antalet charterresenärer från 585 till 40 000. Den första chartern till Kanarieöarna 1956 blev en dramatisk resa, berättar Jenny Björkman.- Det var ju inte direkt som att åka Ryanair, ha ha! Det var en väldigt lång sträcka att flyga på den tiden. Vädret under flygningen var så dåligt att de tvingades ställa in kycklinglunchen för att kabinen skakade så mycket. Till slut fick man mellanlanda i ett insnöat Barcelona för att äta. Sedan fick passagerarna och besättningen sopa bort snö från planets vingar för att kunna lyfta igen!Men när planet väl kom fram till Kanarieöarna möttes de av röda mattan, en orkester och ett välkomnande från självaste borgmästaren.Chartern blev omåttligt populär under 60- och 70-talet och det var fortfarande lite exotiskt att resa utomlands.- Jag är född på 70-talet och jag kommer ihåg när jag åkte till Kanarieöarna som liten. Alla barn skulle besöka cockpit, vi klappade händerna när planet landade och mottogs av röda mattan. Om någon klappar händerna efter landning i dag får de konstiga blickar av medpassagerarna. Man skäms ju nästan för att flyga överhuvudtaget nu, med tanke på klimatproblemen, säger Jenny Björkman.Nu för tiden åker vi allt längre bort och är lediga mer än någonsin men Jenny Björkman menar att semestern ändå är sig lik.- Fortfarande handlar semestrande mycket om att vila, men än i dag ska man vila på rätt sätt. Man ska fixa till trädgården, läsa en massa böcker och gå på sightseeing med barnen. Det är inte okej att ligga och supa ner sig i hängmattan. Semestrandet har inte förändrats i grunden sedan 1938, det som har förändrats är vad vi har råd att göra på semestern.

Semestern fyller 70 år i år

Slappa i hängmattan. Pressa på Mallis. Cykla på Gotland. Semestern betyder många olika saker för oss svenskar. Men början av 1900-talet var sommarledigheten bara till för de rika och privilegierade. Det förändrades på 30-talet och i år är det 70 år sedan alla fick rätt till semester.