"Sjukdomen kan ta över när man inte har att göra"

Den sysselsättning som finns för de psykiskt funktionshindrade räcker inte till menar företrädarna för landstingets psykvård.
- För de sjuka som inte har sysselsättning blir dagarna torftiga och för dem kan sjukdomen ofta ta över och förvärras, säger Svante Bäck, psykiatriska klinikens verksamhetschef.
- Men med vettig sysselsättning kan sjukdomen oftast hållas i schack, om man har tider att passa, en plats att gå till och arbetskamrater.
- Både mänskligt och vårdmässigt ger det belöningar.

Han berättar om exemplet Skellefteå kommun och projektet Solkraft, som han har besökt. Där sysselsätts både långtidsarbetslösa och psykiskt sjuka. De arbetar i flera olika verksamheter, till exempel med att handla och köra hem mat åt åldringar, de har ett snickeri, ett bageri, en cykelverkstad, röjer skog, sköter transporter, har legotillverkning och mycket annat.
- De har en bra mix av olika uppgifter så att det finns något som passar alla. Där arbetar de i företag och har folk från näringslivet som arbetsledare. Verksamheterna drar in pengar så att de inte är så bidragsberoende. Det är riktiga jobb.
- I Västervik har vi liknande verksamheter men skillnaden i Skellefteå är volymen på arbetet. Här finns det ett antal personer som inte har sysselsättning, det som finns passar inte alla.
Med tanke på arbetsmarknadssituationen i Västervik nu menar han att det kan vara svårt att starta en verksamhet här som kan upplevas som konkurrerande till andra jobb.
- Hunddagiset i Västervik är en väldigt bra verksamhet och har varit lyckosamt för många. Tyvärr kan de inte vara kvar ute på Norra sjukhuset efter försäljningen och vi vet inte nu var det ska gå att hitta en ny lokal, berättar Jan Forsberg.
Bristen på bra sysselsättningar beror på pengar vet Jan Forsberg efter sina år i socialnämnden.
- Idéer finns säkert många men inte resurser till att genomföra dem.
Därför hoppas man nu på att få nya medel från de 500 miljoner kronor i år och 200 miljoner kronor nästa år som regeringen avsatt till psykiatrivården.
Båda två uttrycker en oro för att de pengarna inte kommer att användas till psykiatrin, som tänkt.
- Ett dilemma med de pengarna är att de inte är öronmärkta för psykiatrin när de väl kommer. Men landstinget kan söka ihop med kommunen, det stärker ju möjligheten att få bidrag hit. Det finns mycket vi kan göra, det kan bli bra.
Det andra stora problemet ligger i framtiden. De allra flesta anställda i psykvården i Västervik är mellan 50 och 60 år. Genom neddragningar har påfyllnaden av unga inte skett och därför kommer en mycket stor pensionsavgång att ske de närmaste 10-15 åren.
- Vi äldre blir som föräldrar för de unga patienterna, men de behöver också syskon- och kompisförebilder. Det märks på somrarna när vi har unga vikarier, det blir en annan balans i vården då, säger Jan Forsberg.
- Särskilt på rättspsyk är det många yngre patienter, där behövs framför allt yngre personal, säger Svante Bäck.
- Vi tror att det kan bli brist på sommarvikarier i år efter att det nya väntehäktet anställt så många. Därför har vi kontaktat dem som läser till socialpedagoger på högskolecentrum för att locka dem till sommarjobb i psykiatrin.

"Sjukdomen kan ta över när man inte har att göra"

Bristen på sysselsättning och personalstrukturen är de två stora problemen för psykiatrin.