Men det Àr inte, som det brukar vara, den sittande regeringen som Àr i blÄsvÀder utan toppar inom socialdemokratin. För Eva Franchells uppgifter om turerna bakom den famösa avvisningen av de tvÄ egyptierna 2001 innebÀr att hela denna infekterade frÄga rivs upp igen - med betydande skadeverkningar för Göran Persson och Thomas Bodström. Som dÄvarande utrikesminister Anna Lindhs pressekreterare och tillika personlige vÀn mÄste Franchell sÀgas tillhöra de mer vÀlinformerade om vad som egentligen förevar nÀr beslutet togs att lÄta amerikanska CIA överta transporten av egyptierna redan pÄ svensk mark. Hennes nu nyutkomna bok VÀninnan - Rapport frÄn Rosenbad innehÄller flera interiörer frÄn socialdemokratins maktcirkel, men det Àr hennes avslöjanden kring avvisningen som verkligen upprör. Franchell ger bilden av att Göran Persson mer eller mindre tvingade Lindh att ta ansvar för avvisningen trots att det egentligen var en frÄga som sorterade under justitiedepartementet. Persson har i efterhand gjort allt för att distansera sig frÄn Àrendet. Men hennes enkla pÄpekande, att det ju hade varit absurt om Lindh sjÀlv tagit det laddade beslutet att avvisa egyptierna och först dÀrefter berÀttat det för statsministern, Àr faktiskt nog för att man kan frÄga sig varför inte Persson tydligare stÀllts till svars för detta. Hon anklagar ocksÄ dÄvarande justitieminister Bodström för lögn dÄ han hela tiden pÄstÄtt att han inte vetat om nÄgonting förrÀn efter jul samma Är. Han skall ha blivit föredragen Àrendet Ätminstone redan den 17 december. Bodström Àr nu KU-anmÀld för att frÄgetecknen skall rÀtas ut, och Persson har lÀmnat en tÀmligen lam skriftligt kommentar. Bodström vidhÄller att han inte fick kÀnnedom om beslutet förrÀn efter jul. BÄda understryker (förstÄs) att det var ett kollektivt regeringsbeslut. Det understryks ocksÄ att det förstÄs inte var Lindh som var ensam ansvarig. Men faktum Àr att det var ett bekvÀmt sÀtt att undkomma frÄgan att faktiskt lÄta henne stÄ som ansvarig - efter sin död, dÄ hon inte kunde försvara sig. "Mitt yttersta mÄl Àr sjÀlvklart att Anna inte ensam skall stÄ med ansvaret för detta brott mot folkrÀtten", sÀger Franchell. Och det kan man gott tycka. Anna Lindh var nu en durkdriven proffspolitiker och inget helgon som hon ibland framstÀlls, men det betyder inte att hon ensam skall behöva klÀ skott för beslut som i efterhand seglat upp som rÀttsskandaler, för det var precis det det var frÄgan om. Det svenska agerandet mot egyptierna 2001 Àr en skam för nationen. Fram trÀder nu bilden av att behandlingen av den avlidne Anna Lindh dessutom Àr en skam för nÄgra av hennes sÄ kallade vÀnner i regeringen.
