Westerviks Segelsällskap ville utnyttja möjligheten att få köpa massor från muddringen för farleden.
De båtar som medlemmarna har i dag är större än förr, ofta 30-40 fot långa, med möjlighet att övernatta i. Det kräver också andra möjligheter till förtöjning än förr, och därför vill sällskapet bygga en 50 meter lång pir.
Men länsstyrelsen sa nej, och detsamma gör mark- och miljödomstolen, som anser att ärendet kan avgöras utan att göra syn på platsen.
Domstolen anser att det allmänna intresset att trygga tillgången till stranden väger tyngre, och tycker inte heller att sällskapet har kunnat visa att piren inte skulle påverka naturmiljön negativt.
Beslutet kan överklagas till mark- och miljööverdomstolen.