"Eleverna ska utan kostnad (...) erbjudas näringsriktiga skolmåltider."
Så lyder en formulering i den nya skollagen som gäller från och med 1 juli. När det blev känt för två år sedan att den nya lagen inte bara skulle ställa krav på skolmåltiderna skulle vara gratis, utan också näringsriktiga väckte det jubel på många håll.
Nu skulle matens kvalitet hamna mer i fokus.
Men vad är näringsriktig mat egentligen? När kan en kommun anmälas för att skolmaten är för dålig?
- Grunden är våra rekommendationer för näringsriktig mat, säger Anette Jansson, enhetschef på Livsmedelsverkets enhet för rådgivning.
Under sommaren har Skolverket arbetat med ta fram kriterier för vilka krav man ska kunna ställa på svensk skolmat. Livsmedelsverket har fungerat som rådgivare.
En sak är klar. Om man en dag kommer till skolan och tycker att dagens lunch inte håller måttet så kommer det inte att gå att skicka måltiden för analys - och sedan hoppas på att skolköket blir fällt:
- Näringsintaget måste beräknas över en längre period, kanske fyra veckor. Det är som hemma. Enstaka dagar äter man inte helt näringsriktigt, men det är viktigt att man gör det över tid, säger Anette Jansson.
Anette Jansson tror inte att den nya lagen kommer att innebära någon revolution för svensk skolmat. Däremot har hon redan märkt att fler kommuner hör av sig med frågor om hur man ska komponera näringsriktig mat.
Livsmedelsverket har dessutom fått ett regeringsuppdrag att under de närmaste åren bygga upp ett kompetenscentrum som ska jobba just med offentlig mat. Det vill säga mat i skola, vård och omsorg.