Skarvens skadegörelse kartlagd
Skarven ställer till problem för både fritidsfiskare och yrkesfiskare som använder så kallade passiva redskap. Skadebilden är tydligast i södra Sveriges inland och kuster. Det visar en ny rapport från Fiskeriverket.
Duktiga fiskare. Fiskeriverket har kartlagt skarvarnas påverkan på fisket längs med Sveriges kuster och insjöar. Arkivbild: ANDERS STEINER
Foto:
Skarven äter de flesta fiskarter, men ål och sik hör till favoritmåltiderna. Bitskador på sik kan uppgå till mer än tio procent av fångsten. I insjöfiske efter ål har upp emot 40 procent av fångsterna skadats, konstaterar Fiskeriverket i rapporten.
Det framgår också att det i dag finns begränsad kunskap om skarvens effekter på ekosystemet, men klart är att en mycket stor del utöver fiskarnas fångster av vissa arter blir skarvmat. Osäkerhet råder också runt skarvskadornas geografiska utbredning och skadornas storlek. Ett system med fortlöpande skaderapportering har införts för kustfisket, men Fiskeriverket anser att även insjöfiskets skador bör kartläggas.
Yrkesfiskare Jens Martinsson på Östra Eknö i Västerviks skärgård intygar att skarvarna är skickliga fiskare som jagar i grupp. De motar in fisken mot land och plöjer som torpeder ner i vattnet för att fånga dem. Det händer att han får sina mindre bottengarn och strömmingsnät sönderslitna av skarvar, men han ser ett annat större hot mot kustfisket.
- För oss är sälarna ett större problem eftersom de förstör så fruktansvärt mycket. När det gäller skarven är det svårt att säga hur mycket det påverkar fångsterna och ekosystemet. Skarven äter cirka ett kilo fisk om dagen, och är det småfisk så blir det ju många individer på en dag. Det kan såklart påverka tillväxten.
Förebyggande åtgärder och skrämselmetoder förekommer i liten utsträckning, konstaterar Fiskeriverket som vill se mer statliga insatser för utveckling av skarvsäkra redskap och skrämselmetoder. Jens Martinsson tror dock inte att skarvarna är särskilt lättskrämda.
- Den enda skrämselmetoden är nog ökad jakt för att hålla stammen nere. Andra metoder fungerar inte, säger Jens Martinsson.
Fiskeriverket anser att skador av skarv ska kunna ersättas med viltskademedel så länge skarven är en skyddad art. Ersättningen skulle öka informationen om skadornas omfattning och öka viljan att satsa statliga medel för skadeförebyggande åtgärder.
I hela landet beräknas
177 000 skarvar finnas. Det innebär en ökning med 40 procent jämfört med 1999 när den senaste inventeringen gjordes. Fiskeriverket uppskattar att 2280 bon med cirka sju skarvar i varje finns längs med Smålandskusten.
Så jobbar vi med nyheter