Skobe kritisk mot lägsta besparingsnivån

"Utgör ingen strukturförändring".

Västervik2003-09-19 01:00
Ledningsbolagets rapport är gedigen och innehåller väl genomarbetade förslag till hur landstinget ska kunna genomföra nödvändiga besparingar.
Det anser Staffan Skobe, verksamhetschef för Esplanadens vårdcentral.
Men samtidigt är han mycket kritisk till fördelningen av besparingar i det scenario där det lägsta beloppet, 100 miljoner kronor, ska sparas. Av den summan avser mer än hälften, 56 miljoner kronor, distriktsvården.
- Vi hade en distriktsläkarkonferens i går och alla var överens om att det är ett oacceptabelt förslag då distriktsvården drabbas procentuellt sett mycket hårdare än andra verksamheter. När man ändå måste göra strukturförändringar är det tokigt att spara mest på närsjukvården och inte på den övriga sjukvården, säger Staffan Skobe som inte ser att alternativet utgör någon strukturförändring över huvud taget.
-Då är det ett meningslöst alternativ som ger signaler åt fel håll.
Personligen tror han att besparingar på 300-miljonerkronorsnivån måste göras för att landstinget ska kunna gå i land med sin ekonomi.
-Jag tror att det är nödvändigt att göra strukturrationaliseringar även om det drabbar vår kommun hårt. Man kommer inte ifrån dem och jag kan inte se annat än att man måste spara så mycket. Samtidigt kan jag förstå den oro som kan väckas hos befolkningen.
I samtliga Ledningsbolagets scenarier föreslås en besparing inom distriktsvården på 56 miljoner kronor. Enligt Staffan Skobe motsvarar det ungefär 140 tjänster om man räknar på en genomsnittlig lön för en distriktssköterska.
-Men det innebär naturligtvis inte att så många tjänster måste bort, säger han.
I stället menar han att landstinget bör titta närmare på andra landsting som Sörmland och Västmanland, för att se hur de jobbar. Ledningsbolaget jämför med just dessa landsting i sin rapport för att visa på hur uppdragen för distriktsvården skiljer sig åt i de olika landstingen.
- Hos oss är den öppna distriktsvården dyrare än i andra landsting. Vi utför exempelvis egenvårdsuppgifter som kommunen har ansvar för i andra landsting, säger Staffan Skobe och nämner insulininjektioner, medicinering av ögondroppar och hjälp att trä på stödstrumpor som exempel.
Ledningsbolaget föreslår i sin rapport att distriktsvården i landstinget ska samordnas bättre vilket inte Staffan Skobe motsäger. Man slår också fast att det går att få en bättre läkartäthet än i dag genom att sänka antalet invånare per distriktsläkare till 1650. I dag är siffran kring 2300.
Men Staffan Skobe ser stora frågetecken kring denna räkneövning.
-Det gäller att ta reda på vad siffran står för. Om den innebär att det går 1650 personer per fast anställd, aktivt praktiserande distriktsläkare, då är jag positiv. Men jag misstänker att Ledningsbolaget har räknat in även utbildningsläkare samt tillfälliga vikarier i den siffran och då är det inte säkert att det skulle innebära något tillskott rent produktionsmässigt.
Det som Staffan Skobe tror är viktigt att betona i framtida politiska diskussioner är att distriktsläkarna inte ska bli några nya specialister.
-Självklart är vi villiga att ta över primära fall inom till exempel gynekologi och barnsjukvård. Men det är inte en allmänläkares arbete att specialisera sig för att täcka upp för indragna resurser.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om