Skola, valfrihet och konkurrens

Som (s)kolaktivist och ersättare i barn- och utbildningsnämnden önskar jag kommentera skolan ur ett konkurrens och valfrihetsperspektiv. Peter Hallberg (ordet fritt VT 17/9), Tomas Kronståhl och Gunnar Jansson (artikel VT 12/9) och Ola Mårtensson (ledarblogg VT 11/9) har skrivit om sina åsikter och jag är tveksam till herrarnas slutsatser.

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2008-09-23 00:07
Eleven vet inte bäst då information till beslut är knapphändiga. Friskolan torpederar inte kommunens ekonomi, utan den kommunala skolans ekonomi. Kommunal skola klarar konkurrensen sämre, så länge den inte sker på lika villkor.Vi lever i en värld där konkurrens och valfrihet har en given plats. Problemet är att konkurrensen inte fungerar fullt ut om den inte sker på lika villkor. Det blir extra tydligt när det gäller den obligatoriska skolan där den kommunala grundskolan har ett platsansvar och måste tillse att nya elever bereds skolplats. Det kravet har inte friskolan och det är ekonomiskt och organisatoriskt fördelaktigt. Friskolan har konkurrensfördel.Valfrihet är ett begrepp som kan diskuteras. Allt för många valmöjligheter och allt för lite kunskap om vad dessa val innehåller och innebär, kan göra valen godtyckliga. Det vet jag av egen erfarenhet avseende val av skola till mina barn, bank, ppm, telefonleverantör, försäkring, listan kan göras hur lång som helst. Till slut kommer allt som oftast tyckande och tro in, där avgörande är personligt bemötande, egen övertygelse och erfarenhet. De handlar mer om känslomässiga än förnuftsmässiga val. Det tycker jag som levat drygt 4 decennier. Hur mycket svårare blir valet inte för grundskoleeleven? Jag hoppas att den enskilda eleven hittar det som känns bäst, för jag är tveksam att valet kan ske med vetskapens hjälp.Jag vill se resultat för den skatt som vi ställer till bland annat skolans förfogande. Så länge regelverket gör att den kommunala skolan har ett större ansvar ska den också ersättas för det extra ansvaret. Det finns säkert friskolor som uppvisar goda resultat avseende måluppfyllelse och värdefrågor, men när friskolan i sig blir målet och inte medlet är jag inte med. Den kommunala skolan kan inte anpassa sin verksamhet efter rådande efterfrågan på grund av extra ansvar eller ta till resursskapande knep som sponsrad skolskjuts (VT under diverse 16 och 17/9). Som konkurrenspositiv person är jag för friskolor, men i begränsad utsträckning då konkurrensen ej är på lika villkor. I min värld har alla rätt till bra utbildning, men när politiker och marknadskrafterna, stökar till det med olika regler för olika skolor samt valmöjligheter utan lättfunnen och lättanalyserad information kring varje enskilt val, så behövs viss politisk styrning för att skapa balans. När Tomas Kronståhl och Gunnar Jansson anmärker mot bristande reflektion inför nya friskolor så kan jag hålla med. Är friskolan ett självändamål, ett mål i sig självt eller finns det konkreta fakta som pekar på att friskolan tillför vår kommun något genom bättre måluppfyllelse och värdegrund? Upp till bevis i så fall!
Debatt
Jan-Peter Brinkby är skolaktivist och socialdemokratisk ersättare i Västerviks barn- och utbildningsnämnd.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om