West Bay Dance Company har övat länge och på fredagen var det dags att visa vad de tränat på. Koreografen och truppledaren David Garlén inte är på plats, han har blivit sjuk och det ligger en viss nervositet i luften. Men den verkar bortglömd efter det inledande numret End of Time. För numren flyter på, endast avbrutna av en ensam dansare med en skylt med sentenser om livet skrivet på.
– Dansshowen i helhet kretsar kring flera teman, omringat av ungdomarnas liv i högstadiet och gymnasiet. Men det handlar också om att vara sig själv, säger Amanda Antonsson som presenterar föreställningen.
Efter de orden är tolkningen fri. Och visst känner man igen sig. Hårdhet, sårbarhet, kärlek och ovisshet verkar vara teman som aldrig dör i skolans korridorer, konstigt vore väl det.
Det är fullt på golv och stolar och publiken ger stöd åt dansarna. Det börjar i marschtakt och sedan går det på i ett snabbt tempo. Det är många nummer på ganska kort tid, starka solonummer blandas med parvis dans och hela truppen på en gång.
Mycket rök och bra ljussättning gör kvällen ännu mer helgjuten.
Mathilda Klasson gör ett av de starkaste intrycken i sitt solonummer till Sias Chandelier, men alla lyckas bra den här kvällen.
West Bay Dance Company spänner mellan åldrarna 13 och 25 och är en relativt nyformad grupp där det är gratis att vara med. Och snart planerar de fler föreställningar.
– Det blir lite under sommaren och något mer till vintern, man får hålla ögonen öppna!, säger Linn Gabrielsson.