Magnus Bengtsson är barn- och utbildningschef i Västerviks kommun.
Sedan pandemin har det rapporterats mycket om problemet med frånvaro i skolan. Enligt en kartläggning som föräldranätverket Rätten till Utbildning gjorde i fjol har antalet så kallade "hemmasittare" fördubblats sen pandemin. 2023 hade runt 17 000 elever i landet en skolfrånvaro på över 20 procent.
Vi har försökt ta reda på hur utvecklingen sett ut i Västervik – men fått veta från kommunen att det inte finns någon samlad statistik över skolfrånvaro över tid. Det går alltså inte att säga säkert om problemet har ökat eller minskat de senaste decennierna, eller ens de senaste åren.
– Men oavsett statistiken, om det ökat eller inte ökat, är det ett stort och betydande problem för våra verksamheter. Det är en jätteviktig fråga, all frånvaro är missad undervisning, säger Magnus Bengtsson, barn- och utbildningschef.
De senaste åren har kommunen lagt stora resurser på att minska frånvaron i skolan. Det har bedrivits projekt både på Campus och i skolorna, och skolans närvaroplan har uppdaterats. Politikerna får numera regelbundna rapporter från skolan om läget.
Om insatserna hittills har hjälpt eller inte är förstås svårt att säga – eftersom vi inte vet hur frånvaron såg ut för fem eller tio år sen.
Västervik är dock inte ensamma om att inte ha några siffror på hur det såg ut längre tillbaka. Inte heller på riksnivå har frånvaron följts, historiskt sett.
En som ändå upplevt en ökning av skolfrånvaron över tid är elevhälsochefen Gerd Henriksson – som säger att det började vid pandemin. De allra senaste åren har frånvaron minskat något, men är fortfarande för hög enligt Henriksson.
– När vi tittar på statistiken är vi inte nöjda.
En del i kommunens arbete för att minska frånvaron är att se och uppmärksamma direkt när elever börjar hamna i riskzonen. Nu följs alla elever med över 15 procents frånvaro upp. Skolan ska ta ett samtal med eleven direkt, oavsett om frånvaron handlar om influensa, att familjen varit på semester eller något annat. Både ogiltig och giltig frånvaro räknas in.
– Hellre en gång för mycket än en gång för lite. Min bild utifrån tidigare arbete som specialpedagog är att det är en stor framgångsfaktor att prata med eleverna. Eleverna har ofta själva nycklar till varför det ser ut som det gör och vilka behov de har
Gerd Henriksson är elevhälsochef Västervik kommun
Förra terminen hade totalt 511 elever i Västerviks grundskolor (nära 15 procent av eleverna), en högre frånvaro än 15 procent under en sexveckorsperiod. Kommunens mobila team hade kontakt med 20 elever där skolan slagit larm om att man behövt extraordinära insatser.
Varför är problemet så stort?
– Utifrån forskning så tror jag att det kan finnas fler orsaker till hög skolfrånvaro. Den psykiska ohälsan har ökat hos barn och unga. Vi lever i en ny tid, med sociala medier, barnen har mycket av sina sociala sammanhang på nätet och inte bara i skolan. Förr fanns inte så mycket annat som drog utanför skolan. Men skolan har självklart ett stort ansvar att ta reda på orsakerna till frånvaron, vilket också är framskrivet i skollagen.
Gerd säger att det också kan handla om elevernas mående, skolsituationen, eller om oro i hemmet. Vissa barn känner ett stort ansvar för familjen, en så kallad "omvänd omsorg".
– Det är svårt att sätta ord på en orsak. Det är därför vi måste jobba tillsammans.
Elevhälsochefen pekar på att det finns många olika faktorer som gör att barn är borta från skolan. Genrebild.