Grundskolornas skolomrĂ„den bestĂ„r i genomsnitt till 43 procent av hĂ„rdgjord mark och till 51 procent av vegetationsklĂ€dd mark, bĂ„de öppen och trĂ€dbĂ€rande. Resterande sex procent utgörs av övrig mark, som Ă€r ânaturligt hĂ„rdgjordâ, till exempel berghĂ€llar. KĂ€lla: Boverket. Bilden förestĂ€ller Ringeltaubska skolan i Edsbruk.
Det visar en rapport frÄn Boverket som slÄr fast att ett rimligt mÄtt pÄ friyta Àr 30 kvadratmeter per barn i grundskolan.
I Kalmar lĂ€n hamnar VĂ€sterviks kommun pĂ„ en sjĂ€tteplacering, i mitten alltsĂ„ â med 77,2 kvadratmeter rörelseyta per skolelev â i jĂ€mförelsen samtliga kommuner emellan.
De skolbarn i lÀnet som har mest yta per person att röra sig pÄ gÄr i skolan i Högsby och pÄ den motsatta sidan hittar vi Kalmar, dÀr har barnen minst.
I VÀsterviks kommun har genomsnittssiffran fluktuerat nÄgot men sjunkit sedan 2014 dÄ grundskoleeleverna hade 82,2 kvadratmeter rörelseyta per person.
Enligt grundskolechef Ewa MyhrĂ©n beror minskningen i VĂ€sterviks kommun pĂ„ att nĂ„gra skolor avvecklats: Almvik, Lofta och Odensvi liksom att Ăverumsskolans högstadium och Ă byskolan blivit en skola.
â Vi har dessutom fler elever i kommunen Ă€n tidigare Ă„r.
Lidhemsskolan har en av de minsta skolgÄrdarna i kommunen.
NÄgon exakt uppfattning om statistiken, det vill sÀga hur mÄnga kvadratmeter rörelseyta per person som de olika skolgÄrdarna medger, har man inte pÄ barn- och utbildningsförvaltningen, förklarar hon.
â Men jag skulle gissa pĂ„ att Ringeltaubska skolan i Edsbruk och Loftahammars skola har nĂ„gra av de största skolgĂ„rdarna i kommunen och att Lidhemsskolan Ă€r en av de minsta sett till antal elever pĂ„ skolan.
â DĂ€remot har vi god insikt i hur skolgĂ„rdarna ser ut, vad barnen och ungdomarna har för rörelsebehov och vad som gynnar viljan att röra pĂ„ sig.
Hon förklarar att nÀr en ny skolgÄrd ska anlÀggas eller en gammal omgestaltas sÄ tÀnker man i zoner. De olika omrÄdena ska stimulera och frÀmja fysisk aktivitet men ocksÄ ÄterhÀmtning.
Den nyaste skolan Àr Ljungbergaskolan i VÀstervik som öppnade för fem Är sedan. DÀr Àr skolgÄrdens uppbyggnad noga genomtÀnkt i tydliga zoner, berÀttar Ewa Myhrén.
Hur ser de olika zonerna som ska frÀmja aktivitet respektive ÄterhÀmtning ut?
â Zoner för rörelse kan vara hinderbanor, gungor, fotbollsplaner och för Ă„terhĂ€mtning platser dĂ€r man kan hĂ€nga och kompisgungor.
Kommentar: Boverket konstaterar i rapporten att de regionala skillnaderna Àr stora. PÄ lÀnsnivÄ varierade friytan per elev Är 2020 nÀmligen frÄn som minst 25,9 kvadratmeter i Stockholms lÀn till som mest 76,4 i Norrbottens lÀn. Kalmar lÀns genomsnitt Àr 70,6 kvadratmeter rörelseyta.
KĂ€lla: Boverket och SCB
Det finns skillnader bÄde mellan regioner i landet och mellan stad och land. Generellt finns det en koppling mellan tÀtorternas storlek och graden av hÄrdgjord mark inom skolomrÄdena.
Ljungbergaskolan invigdes för fem Är sedan.
Ljungbergaskolan invigdes för fem Är sedan.
Ringeltaubska skolan har generöst med yta, bÄde grönytor och hÄrdgjorda ytor.
Ringeltaubska skolan.
Ljungbergaskolan.