Problemet är inte nytt, enligt uppgifter till VT. På gymnasiet har det hänt då och då att mat tagit slut. I höst har det blivit vanligare.
Elisabeth Rosengren Möller som är köksansvarig beklagar situationen, och berättar att man jobbar hårt för att komma tillrätta med problemen.
Enligt henne är förklaringarna två:
Schemat. Framförallt på tisdagar har man haft problem med att det kommer väldigt många elever på en gång. Det gör att personalen inte hinner med att få fram nylagad mat tillräckligt snabbt.
- Det finns klasser som har håltimmar nära lunchen. Då väljer de att äta på håltimmen istället, och då kan det komma väldigt många klasser på en gång, säger Elisabeth Rosengren Möller.
Svinnet. Elever tar större portioner än de kan äta upp. Matresterna går ner i soporna.
Framförallt har skolan problem med så kallade styckesaker. Ett exempel är de kycklingfiléer som serverades i tisdags.
- Det fanns elever som tog sju, åtta filéer. Det är mycket mer än våra beräknade portioner, säger Elisabeth Rosengren Möller.
Andra stycksaker kan vara köttbullar, däremot är problemen inte lika stora när skolköket serverar grytor av olika slag.
Hur allvarliga har problemen varit? Har elever blivit utan mat?
- Nej, men det har hänt att elever fått vänta på mat. När vi märkt att mat börjat ta slut har vi börjat koka upp pasta, och tagit till köttbullar eller vad som finns till hands, men det tar ändå en stund att få maten klar, säger Elisabeth Rosengren Möller.
Ett annat problem som Elisabeth Rosengren Möller observerat är att det finns en grupp elever som äter skollunch flera gånger per dag.
- Jag började här i våras, och ganska snart såg jag några elever som kunde komma två gånger på en dag. I höst har de eleverna blivit fler. När vi frågat elever om de inte varit och ätit tidigare under dagen så nekar de, och vi kan inte säga nej.
Vad ska ni göra åt saken? När jag gick i skolan stod bespisningspersonal och portionerade ut maten. Är det en lösning?
- Jag tycker inte att det vore en bra lösning. Elever i gymnasieåldern klarar av att ta mat själv. Vi vill inte peka finger åt dem.
Att beställa mer mat tycker hon är fel så länge som svinnet är så stort:
- Vi kan inte beställa mat för att den ska gå till biogasen.
Skolköket tillsammans med ledningen för Västerviks gymnasium diskuterar olika lösningar. Elisabeth Möller Rosengren tror att en lösning är att man i projektform gör eleverna medvetna om miljöaspekten av matsvinnet.