Skolor riggar för nya krav

Från och med nästa läsår måste grundskolorna ge eleverna ökade kunskaper om digitalisering. Det innebär bland annat att enklare programmering införs redan i förskoleklasserna.

Busenkelt. Att programmera behöver inte vara svårt. Lotta Skiöld och Helen Palmén på skoldatateket visar hur man med några enkla knapptryck kan styra en så kallad bluebot att röra sig i önskad riktning.

Busenkelt. Att programmera behöver inte vara svårt. Lotta Skiöld och Helen Palmén på skoldatateket visar hur man med några enkla knapptryck kan styra en så kallad bluebot att röra sig i önskad riktning.

Foto: Marie Kerrolf

Västervik2018-03-14 00:00

Grundskolechef Ewa Myhrén berättar att kommunen tidigt började rigga för att kunna leva upp till de nya kraven, som börjar gälla den 1 juli i år.

– Under höstterminen gjorde vi en insats mot pedagoger i förskoleklasserna och erbjöd kompetensutveckling i både analog och digital programmering, säger hon och utvecklar uttrycket "analog programmering".

– All programmering måste inte ske i IT-miljö. Att styra sin kompis genom att till exempel be den att gå två steg framåt är också programmering, förklarar hon.

Även lärare i årskurserna ett till och med sex har erbjudits utbildning för att kunna undervisa sina elever i programmering.

Den nya skrivningen i skollagen innebär att de flesta kursplaner, 16 stycken, inom grundskolan har fått skrivas om. Ewa Myhrén berättar att det handlar om mer än enbart programmering. Källkritik och problemlösning med hjälp av digitala verktyg är också sådant som i framtiden kommer att ingå i undervisningen.

På kommunens skoldatatek har Helen Palmén och Lotta Skiöld fått en del extrauppgifter med anledning av det nya. De har sammanställt en webbportal, en så kallad padlet, som är öppen för vem som helst som vill lära sig mer om programmering i skolor och förskolor. Förutom länkar och information finns där pedagogers berättelser om hur de jobbat i sina respektive klasser. Det är också där pedagoger kan boka upp sig för att få låna en väska med lämplig utrustning.

I sin roll som handledare för matematiklyftet har Helen Palmén sett olika reaktioner på de nya kraven hos de deltagande lärarna.

– En del är superintresserade och hejar på medan andra ser skräckslagna ut, berättar hon och förklarar att det inte är så avancerat som det kan verka.

– Programmeringen börjar på en fyraårings nivå och i många fall kan pedagogerna lära sig tillsammans med barnen. Och än så länge bedöms inte eleverna för sina programmeringskunskaper.

Lotta Skiöld förklarar att de nya kraven inte handlar om att alla ska bli programmerare.

– Men precis som med andra ämnen handlar det om att få en förståelse för hur det fungerar. Utbildningen bör ha sitt ursprung i ett datalogiskt tänkande så att eleverna lär sig hur exakta instruktioner de måste ge.

Hon jämför det med skolans undervisning i exempelvis språk.

– Även om man lär sig att läsa och skriva så måste man inte bli författare eller poet, säger hon.

Ökade krav på digitalisering

I mars förra året beslutade regeringen om ändringar i läroplanen för såväl grundskola som gymnasium.

Bakgrunden är det alltmer digitaliserade samhället som ställer nya krav på eleverna.

Under flera avsnitt förs det därför in skrivningar om att skolan ska ge kunskaper om digitalisering och hur det påverkar individen och samhället. Eleverna ska lära sig att använda och förstå digitala system och tjänster och lära sig att lösa problem på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Källkritik är också en viktig del i arbetet.

Förändringarna träder i kraft den 1 juli i år men redan från samma datum förra året var det möjligt för skolorna att börja arbeta efter de nya riktlinjerna.

Källa: Skolverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om