Enligt förslaget ska förskoleplikten gälla 30 timmar i veckan och vara avgiftsfri, precis som förskoleklass och grundskola. Det rapporterade Sveriges Radio Ekot på tisdagen. Det är regeringens nationella samordnare mot utanförskap, Gulan Avci (L), som kommer att lägga fram förslaget.
Clara Ljunggren i Västervik är mamma till Vera, 2,5 år och Elton, sex månader. Hon är emot förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder.
– Jag tänker att de flesta börjar innan dess, men att de som kan och vill ha barnen hemma ska få ha det. Jag är inte emot förskola men jag tror inte på tvång, och jag tror inte att ett barn skulle ha det sämre hemma, om man har en bra familj.
– Man kan absolut lära sig mycket hemma, där man får vara med i det vardagliga livet. Vi läser mycket, och Vera har redan lärt sig räkna.
Regeringens nationella samordnare för integration menar att förskolan lägger grunden för barns språkinlärning och sociala utveckling, och att göra den obligatorisk markerar hur viktigt skolan är för barnens livslånga lärande. Kan det vara så att man inte lär sig språket eller utvecklas socialt lika bra om man inte går i förskolan?
– Det beror på vad man gör med tiden hemma. Man kan fortfarande träffa andra barn, vara på öppna förskolan, träffa vänner och vara i sociala sammanhang. Men om man inte har möjlighet till det så är det såklart viktigt med förskolan.
Clara Ljunggren tror också att det beror på vad det enskilda barnet har för behov.
– Alla barn är olika.
När tror du är en bra ålder att börja förskolan?
– Det beror på barnet och vad det har för förutsättningar. Vera började när hon var 1,5 år och det funkade bra. Men ju senare desto bättre, så man får mer tid med familjen.
Just nu går inte Vera på förskola, då Clara är hemma med Elton. Eventuellt ska hon börja efter jul igen, och då gå 15 timmar i veckan. Men Clara hade inte uppskattat om det var något föräldrarna inte själva fick välja. Särskilt inte om barnen, som förslaget gör gällande, skulle vara tvungna att gå 30 timmar i veckan.
– Att barnen ska gå mer i förskola går ju emot det här att det är överfulla grupper och lite personal, menar Clara.
Charlotte Lundqvist är förskollärare i Västervik. Hon ställer sig frågande till hur en sådan reform skulle fungera i praktiken – med tanke på den pressade situation förskolan befinner sig i. Hon ifrågasätter också om treåringarna verkligen behöver så mycket som 30 timmar förskola per vecka.
– Det jag kan se utifrån min kunskap och erfarenhet är att ja, förskolan lägger grund för det livslånga lärandet, men idag tampas vi med personalbrist, vi tampas med att känna oss otillräckliga. När man lägger sådana här förslag, har man tittat på vilka förutsättningar vi har att ge barnen det de har rätt till? Redan nu finns det barn som inte får det de har rätt till, speciellt barn i behov av stöd.
Charlotte Lundqvist hade hellre sett ett förslag om att öka resurserna till förskolan. Samtidigt ser hon, i teorin, poänger med förslaget som regeringens utredare tagit fram. Hon tror att det finns barn som inte går i förskolan idag som man skulle behöva fånga upp, och att det i grunden är bra för barn att gå i förskolan.
– Det man kan se är att förskolan för med sig mycket gott till barnen, men då måste det finnas förutsättningar att få med sig det goda. Då kan vi inte ha för stora barngrupper och för lite personal.
En bra förskola blir det enligt Charlotte Lundqvist när pedagogerna får tid för reflektion, samverkan, handledning, tid för möten och planering av undervisningen – men framför allt tid att se och möta varje barn.
– Som det är nu är varje dag ett pusslande för att säkerställa att vi kan garantera säkerheten för barnen all tid de vistas på förskolan. Så med ökade vistelsetider krävs ökad budget.
Johannes Frey är rektor för förskolorna Eken, Rävkullen, Smurfboet och Oden. Han pekar på vikten av att barnperspektivet får plats i debatten om obligatorisk förskola för barn som fyllt tre år.
– Jag är övertygad om att förskolan har stor potential och ett tydligt uppdrag att främja barns utveckling, särskilt med fokus på barnens språkutveckling och det sociala samspelet. Däremot är det viktigt att koma ihåg att ett obligatoriskt deltagande från tre års ålder innebär ett stort ingrepp i familjers valfrihet, skriver han i ett mejlsvar.
Enligt Johannes Frey krävs det en noggrann avvägning mellan barnens rätt till utbildning och familjens rätt till självbestämmande. Han skriver också att en obligatorisk modell skulle innebära höga krav på resurser och kompetens.
Aqvelina Weinel i Västervik är mamma till två killar varav en går i förskolan, den andra i förskoleklass. Hon tycker att förslaget har både för- och nackdelar.
Å ena sidan kan en obligatorisk förskola göra att man fångar upp de barn som inte har det bra hemma, som kanske utsätts för våld. Å andra sidan tycker hon att det är för tidigt att börja ställa krav på så små barn.
Enligt förslaget skulle barnen vara 30 timmar i förskolan, och det tror Aqvelina kan vara lagom för vissa barn, men för mycket för andra.
– Det är så individuellt, jag tycker man ska utgå från barnens behov. Mitt yngsta barn är väldigt aktivt och har ett stort behov av förskola, medan stora pojken inte alls hade det behovet, han hade större behov av lugn och ro, och vara hemma med sin mamma, säger Aqvelina.
En annan förälder, som vill vara anonym, berättar att hon själv gått på förskola som barn och älskade det. Hon planerar att sätta sin son på förskolan framöver – för att han ska få träffa och lära sig av andra och utforska utanför hemmet, något som känns positivt.
Samtidigt tycker hon det är sorgligt att barn från redan tidig ålder ska pressas in i en och samma mall.
– Att tvingas in i samma modell låter inte som något som kommer ifrån någon som har insikt i vad alla barn behöver. Jag tycker att det låter orättvist mot alla de barn som behöver något annat än förskola, de föräldrar som vill ge sina barn något annat än förskola. Tvång låter aldrig optimalt, i någon form.