SmĂ„barnsmamma körde i 150 pĂ„ E22 – frias Ă€ndĂ„ av rĂ€tten

Yngsta dottern i bilen behövde ny blöja, dÄ blev kvinnan stressad och ökade farten. Som mest körde hon i 150 kilometer i timmen. Men tingsrÀtten friar henne frÄn brott.

Kvinnan blev stoppad av polisen strax efter MommehÄl.

Kvinnan blev stoppad av polisen strax efter MommehÄl.

Foto: Martina Gradian

VĂ€stervik2024-04-14 05:00
  • En kvinna som körde för fort pĂ„ E22 med sina barn i bilen frias av tingsrĂ€tten. Hon ökade hastigheten dĂ„ hennes yngsta dotter behövde en ny blöja.
  • Trots att ett vittne, en polis, berĂ€ttade att han hade svĂ„rt att följa efter henne nĂ€r hon körde över hastighetsgrĂ€nsen, ansĂ„g tingsrĂ€tten att hennes körning inte var vĂ„rdslös.
  • Kvinnan var endast Ă„talad för grov vĂ„rdslöshet i trafik och inte fortkörning. Hade hon varit Ă„talad för Ă€ven fortkörning, kunde hon ha dömts för det.

Kvinnan och hennes tre barn var pÄ vÀg till hennes morförÀldrar i VÀstervik. Kvinnan har beskrivit bilfÀrden som lugn, fram till att yngsta dottern grÀt och behövde en ny blöja. DÄ blev hon stressad och har sagt att hennes körsÀtt började pÄverkas nÄgon mil norr om Almvik.

Vittnet i mĂ„let, en polisman som den dĂ€r dagen var ute och körde en omĂ„lad polisbil, har berĂ€ttat att han i höjd med Almvik blev omkörd av en bil som körde vĂ€ldigt snabbt. HastighetsbegrĂ€nsningen var 100 kilometer i timmen och polismannen hade svĂ„rt att hĂ€nga med bilen trots att han körde i 140. NĂ€r de passerat 70-strĂ€ckan vid Hjorten och vĂ€gen blev tvĂ„filig körde bilen framför om flera bilar och polismannen bedömer att föraren körde i 150. 

NĂ€r vĂ€gen gick ihop till enfilig gjorde föraren av bilen en "hastig manöver" för att komma in i det högra körfĂ€ltet. Polismannen har ocksĂ„ berĂ€ttat att han, nĂ€r han stoppade föraren, sĂ„g henne prata i mobilen. 

Åklagaren ville att kvinnan i bilen skulle dömas för grov vĂ„rdslöshet i trafik. 

TingsrĂ€tten resonerar dock inte likadant. De lutar sig mot ett fall i Högsta domstolen dĂ€r HD beslutade att 189 kilometer i timmen pĂ„ en 110-vĂ€g inte var vĂ„rdslöshet i trafik, bland annat för att det vid tillfĂ€llet var goda trafikförhĂ„llanden. TingsrĂ€tten tvivlar inte pĂ„ polismannens uppgifter och de hĂ„ller med om att kvinnan kört mycket omdömeslöst. Men de yttre förhĂ„llandena – vĂ€g, vĂ€der och trafik – gör att de inte kan döma henne för vĂ„rdslöshet i trafik. DĂ€rför frias hon helt. 

Varför dömdes dĂ„ inte kvinnan för fortkörning? TingsrĂ€tten ansĂ„g ju att polisens vittnesmĂ„l var trovĂ€rdigt. 

Katarina Wahlberg, rĂ„dman i fallet, förklarar att man alltid mĂ„ste veta vad man Ă€r anklagad för och vad man ska försvara sig mot. I det hĂ€r fallet var kvinnan bara Ă„talad för grov vĂ„rdslöshet i trafik. Hade hon varit Ă„talad för Ă€ven fortkörning sĂ„ hade hon kunnat dömas för det, nu gick det inte. 

– DĂ„ skulle det ha tagits upp i förhandlingen. Det fĂ„r aldrig komma som en överraskning, att man hittar nĂ„got nytt, sĂ€ger Katarina Wahlberg. 

Det finns dock fall dÀr en person kan vara Ätalad för ett brott och dömas för ett annat, man kan till exempel Ätalas för mord men dömas för drÄp. Katarina Wahlberg förklarar det med att det dÄ handlar om samma gÀrning, att beröva nÄgon livet, men att omstÀndigheterna som leder fram till gÀrningen har betydelse för domen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!