Smedja från 1800-talet snart klar på Kulbacken
En gammal timrad smedja från 1800-talet byggs just nu upp invid dammen vid Västerviks museum på Kulbacken i Västervik.Till Kulbackens årliga Julmarknad den första advent ska smedjan vara klar. Då kan en livs levande smed ses i full aktion vid städ och ässja.
Vackert belägen. Den lilla smedjan är naturskönt belägen invid dammen uppe på Kulbacken.
Foto: Fotograf saknas!
Matz Pettersson på Västerviks Museum, varför byggs en sådan här smedja?
- Vi vill ständigt utveckla Kulbacken som besöksmål och skapa ett levande museum människor regelbundet vill återvända till. Det första huset här uppe var en väderkvarn. 1933 byggdes museet och sedan har hus flyttats hit successivt under årens lopp. På 90-talet fick Unos torn och nu senast vårt Naturum.
Smedjeprojektet har gått löst på 70 000 kronor. Det som kostat pengar är arbetet, transporter och en mindre del material. Alla föremål och husets timmerstockar har museet fått gratis från olika håll.
Stommen till smedjan är andra våningen på ett 1800-talshus som förra hösten revs i Dalsebo i Hjortedstrakten.
- Timmerstockarna numrerades och fraktades till Kulbacken. Vi började återmontera stockarna i månadsskiftet augusti/september i år, berättar Fredrik Liedberg på Västervik museum som jobbat med bygget av smedjan tillsammans med Rolf Andersson och arbetsledaren Rolf Elfstrand.
Till det avancerade jobbet att mura upp smedjans stora öppna spis och ässja har erfarne muraren Rune Bäck anlitats.
- Ässjan får en eldriven luftpump med en ventil med vilken man kan styra tillflödet av syre och därmed reglera temperaturen. Att ha en handdriven läderbälg skulle bli lite för arbetsamt, säger Rune.
- Vi försöker i i minsta detalj återskapa en 1800-talsmiljö i smedjan. Smeden som arbetar här på julmarknaden kommer att vara klädd i tidsenliga plagg. Kulbackens smeder kommer dock inte att dra ut tänder på folk som förr i tiden, säger Fredrik med ett skratt.
Häromdagen fick museet en donation från Gunnebo Industrier i form av en jättelik, tysk så kallad stamp från 1898. Det är en remdriven excenterhammare, vägande 2,3 ton, som faktiskt var i drift i smedjan i Gunnebo ända fram till förra veckan!
På 1800-talet smiddes för övrigt varje enskild spik för hand. Att göra spik maskinellt är en relativt modern företeelse.
- Man sköter stampen med en fotpedal och den har en fruktansvärd kraft i slaget, säger Rolf Andersson.
I framtiden planerar museet låta besökare som vill prova på att smida enklare saker i smedjan intill dammens strand. Även lokala smeder kommer att beredas tillfälle att jobba här. Det första som ska smidas här blir detaljer till själva smedjan.
Nästa stora projekt för Västerviks museum blir att bygga upp ett litet komplett stenbrott med ett stenhuggeri i berget på baksidan av museet.
- Just i Västerviks kommun fanns förr i tiden mängder av stenbrott och stenhuggerier, säger Mats Pettersson.
Så jobbar vi med nyheter