Snö och is på taken hindrar inte sotaren
Sotaren har ett av de mest riskfyllda arbetena den här årstiden. Trots snö och is ska de ta sig upp på taken för att feja skorstenarna. I de allra flesta fall lyckas de genomföra sotningen.
Håller formen. Det blir mycket gymnastik varje dag för en sotare. Från att klänga på stegar till att knäböja när Anders Karlsson ska ta askan ur en vedpanna. FOTO: HANS BRANDIN
Foto: Fotograf saknas!
- Visst kan det vara både snöigt och isigt på taken, men i det alla flesta fall går det att ta sig fram. Någon enstaka gång har vi fått ge upp, det är mycket sällsynt. Men sunt förnuft får råda. Visst har det hänt malörer, men inget allvarligt.
Sotarna arbetar numera två och två. De har var sin bil men sotar fastigheter intill varandra så att de kan hjälpas åt, exempelvis om det är svårt att ta sig fram.
- Det är en säkerhet som vi uppskattar, säger Anders Karlsson, innan han ska sota en fastighet.
Han kliver upp på stegen och utan att tvekan ger han sig upp på det snöiga taket. Takstegen syns knappast, men han vet var den finns och trampar lugnt på. Väl uppe balanserar han på nockpannorna lika stadigt som om han stod nere på marken. Lugn och trygg rensar han metodiskt skorstenspiporna med krejs och lod. Helt ofattbart för en höjdrädd betraktare.
- Värmepannorna har utvecklats väldigt mycket de senaste åren. Men oavsett om pannan är ny så måste man elda på rätt sätt och med rätt bränsle och det gör de allra flesta. Eldar man med ved ska det vara torr ved och gott om drag annars kan det bildas tjära i skorstenen. Då kan det gå så illa att det blir soteld trots att det är nysotat.
Numera är det tillåtet för fastighetsägaren att sota själv, efter att ha gått en speciell utbildning, men inte särskilt många utnyttjar den möjligheten.
- Vi har cirka 6 000 fastigheter i norra sotningsdistriktet och av den är det 15 som sköter sotningen själva, säger skorstensfejarmästare Bengt Ring.
- Varje kommun bestämmer, helt suveränt, hur ofta det ska sotas och vad det ska kosta. Däremot är brandskyddskontrollen lagstadgad och den får inte ske i samband med sotningen. Den som eldar mest fastbränsle ska besiktigas vart annat år, oljeeldning vart fjärde och fritidshus vart åttonde.
Sotarna har börjat utföra den här kontrollen där skorstenen kontrolleras från källaren och upp till vinden, man till och med videofilmar den invändigt.
Taxan bestämmer varje kommun. I Västerviks kommun kostar det 383 kronor för en eldstad (sedan 170 kronor per eldstad) plus grundavgift på 175 kronor. I normalfallet alltså 558 kronor plus moms = 735 kronor.
Ett protokoll upprättas över fel och brister som ska åtgärdas.
- Mina anställda måste komplettera sin utbildning för att kunna genomföra besiktningen, säger Bengt Ring, som själv givetvis har kompetensen. Jag tror fastighetsägarna välkomnar den här förebyggande inspektionen.
Så jobbar vi med nyheter