Det här spelet utsågs till årets spel redan 2005. Men det är först nu, fem år senare, som jag har stiftat bekantskap med det för första gången.
Och jag förstår varför det prisats! Spelet har allt man kan önska sig av ett brädspel. Man kan göra det hur enkelt eller hur svårt man vill, vilket gör att det passar både vuxna och barn. Man kan spela flera olika spel på samma spelplan vilket också är ett sätt att anpassa svårighetsgraden och variera sig.
Spelet är ett brädspel med två spelvarianter. Ett mönstermemo där spelarna ska försöka återställa mönster som förstörts genom att spelpluppar tas bort och en av spelplanens nio brickor vrids. Sedan ökas svårighetsgraden genom att fler pluppar tas bort och brickorna vrids fler antal gånger.
För att klara de enklaste mönstren bör man nog vara åtminstone fem-sex år. Men spelet ger en utmaning även för vuxna i och med att man kan välja svårare mönster.
Den andra varianten är fem i rad, där en spelare ska lyckas få fem av sina spelpjäser att bilda en lodrätt, vågrätt eller diagonal rad.
Det som gör det hela extra knivigt är spelbrickan ska vridas ett kvarts varv vid varje drag vilket gör det svårt att förutse hur motspelarna kommer att agera. Men det gör också att hjärncellerna får jobba. Det är riktigt roligt! Och inte alls så enkelt som man först kan tro.