Stadstjejen som blev "bonde"
"Jag ångrar inte en minut av åren på Valstadskolans jordbrukslinje".
- Jag ville absolut gå hästskötarlinjen eftersom jag är mycket intresserad av hästar, har ridit mycket och har egen häst, berättar Linda Hermansson. Men mina lärare och mammas sambo tjatade och tjatade att jag skulle välja jordbrukslinjen. Det är där jobben finns. Till slut gav jag med mig och jag har inte ångrat en minut.
- Fördelen med att gå den här utbildningen är att det är mycket praktik. Jag har lättare att lära mig saker om jag får prova i verkligheten. Då fastnar kunskaperna bättre. Det är något som man borde fundera på när det gäller rent teoretiska utbildningar.
Efter första året valde alltså Linda Hermansson att ägna sig åt jordbruksutbildning de avslutande två åren. I går var hon färdig. Hon är uppväxt inne i Västervik och har inte någon direkt anknytning till jordbruk.
- Det var bara jag och en tjej till, av 15 i klassen, som inte är uppväxta på gård. Jag tror att det är ett mönster som går igen. Bara de som växt upp i lantbruk vågar välja den utbildningen och allt eftersom gårdarna blir större och färre så minskar antalet sökande.
Effekten blir att den som gått utbildningen har "obegränsade" möjligheter till jobb.
- Jag börjar redan i helgen förmodligen, säger Linda Hermansson, som ska jobba på Valstadskolans jordbruk i sommar. Till hösten ska jag skaffa ett annat jobb under ett halvår och sedan hoppas jag kunna åka till USA och praktisera.
- Helst på ranch i Klippiga bergen där jag rider mot solnedgången och föser ihop kor, skrattar Linda med glimten i ögat.
- I framtiden vill jag jobba med djur, men inte med mjölkning, det är alldeles för tungt och monotont. Om jag kompletterar mina betyg i naturvetenskapliga ämnen så ska jag söka agronomutbildning. Drömmålet är att bli veterinär.
- I vilket fall som helst så kommer jag inte att sakna jobb och det är skönt. Helst skulle jag gå några år till här på skolan för bättre sammanhållning har jag aldrig upplevt.
Så jobbar vi med nyheter