– Så länge det håller sig på den här patientnivån så ser arbetsmiljön bra ut för de sjuksköterskor som är kvar, säger Mathias Johnson, ledamot i Vårdförbundets avdelningsstyrelse i Kalmar län.
Han ser dock flera risker med neddragningen, bland annat att raster ska bytas ut mot måltidsuppehåll, att sjuksköterskorna ska behöva jobba ensamma under eftermiddagar och kvällar och att patienter blir hemskickade för tidigt från akuten istället för att läggas in på en avdelning.
– Vi har inte sett resultatet än, det här är hypotetiskt.
Att de så kallade satellitpatienterna, alltså de patienter som läggs in på andra avdelningar på grund av platsbrist, inte blir omhändertagna på rätt sätt är också en oro.
– Om man jobbar på medicinavdelningen så blir man specialiserad på medicin, så håller man sig inte ajour med andra avdelningar. Så om det kommer en satellitpatient från till exempel kirurgen så kan det bli problem.
Uttalanden om att det är brist på sjuksköterskor stämmer inte enligt Mathias Johnson. Problemet är att sjukhuset inte är en attraktiv arbetsplats och att sjuksköterskorna går till bemanningsföretag istället där lönerna och villkoren är bättre. Och om vårdplatserna ska öppna igen i slutet av oktober så måste det till bemanningssköterskor, säger han.
– Chansen att sjukhuset ska kunna anställa sjuksköterskor så att platserna kan öppnas igen i oktober är obefintlig.
Vårdförbundet har i minst tio år påtalat för landstinget att det skulle bli problem med bemanning, bland annat på grund av pensioner. De har sagt att sjuksköterskorna måste prioriteras och nu läcker kunskapen ut, menar Mathias Johnson. Han undrar varför landstinget inte var förutseende från början istället för att dra åt svångremmen efter sommaren.
– Om platserna inte öppnar... Jag vet inte, det kanske kan fungera, Men det är inte bra för sjukhuset, platserna fanns där av en anledning. Vi vet inte hur det kommer att bli.