Stellan Jergil har blivit pensionär

När VT hälsar på står kommunens förhandlingssekreterare och sorterar papper över en öppen soptunna.- Jag rensar och rensar, säger han med ett skratt.Många "bra-att-ha-papper" har kan kastat de senaste dagarna, de äldsta från 80-talet.Personalpolitiska riktlinjer från andra kommuner och en massa gamla domar från AD, arbetsdomstolen, hör till sådant som han nu har gallrat bort.- Det är nog sex-åtta soptunnor. Ett arbetsliv, konstaterar han.Stellan Jergil är uppvuxen i Vänersborg. Han pluggade i Lund och Örebro. När hans fru fick jobb här, flyttade de till Västervik, och här har de sedan blivit kvar.Stellan började som vikarie på landstinget 1973, och jobbade då med bland annat personalfrågor.Han fick senare fast jobb på landstinget, men började 1976 som kommunsekreterare hos Västerviks kommun.Efter tio år började han jobba som personalsekreterare på personalkontoret. Så småningom fick han titeln förhandlingssekreterare. Arbetsrätt och löneförhandlingar är två områden som han har jobbat mycket med. Under några år jobbade han fackligt till 75 procent.Han har suttit i ett antal förhandlingar under årens lopp.Har du några knep, som du kan berätta nu?
- Var ärlig och öppen, och ha respekt för motparten och deras uppfattning och vad de företräder. Man har olika ingångar och får försöka komma överens. Man ska ju fortsätta att arbeta tillsammans.Något som i dag är borta helt, men som förr var vanligt, är "nattmanglingar" vid förhandlingar, även lokala löneförhandlingar.- Man var alldeles uttröttad. Men det var en del av kulturen, säger Stellan.På frågan hur hans jobb har förändrats under de här åren, svarar han att han det har blivit mer inflytande och delaktighet för personalen, och mer samverkan. Det är i alla fall hans uppfattning.En annan sak som har varit påtaglig är alla omorganisationer inom kommunen. Många små självständiga kontor har slagits samman till större enheter.Även om det finns exempel på bra omorganisationer, tycker han att det har blött ut mycket energi på detta också.Något som han vill betona är vikten av fortlöpande information. Även om man inte har något nytt att berätta, är det ändå viktigt att ge lägesrapporter.Som pensionär kommer han inte att få svårt att få tiden att gå. Tvärtom undrar han hur den ska räcka till.- Nu ska jag följa våren. Sedan har jag sommarstuga ute i skärgården, och där kommer jag att tillbringa en del tid. Jag gillar att paddla kajak, och hålla på med modellflyg. Både att bygga och flyga med dem.Veteranmopeder är ett annat intresse. Han har själv rustat upp ett par från 1950-talet, som nu är fullt körbara. Det ena är en Husqvarna och det andra en NV (från Nymans Verkstäder i Uppsala).Sedan har familjen också en innehållsrik trädgård...

Stellan Jergil har blivit pensionär

- Jag vet inte om tiden räcker till. Så svarar Stellan Jergil på frågan vad han ska göra som pensionär. Han avtackades i går.