Roger Fröjdh äger bostadsfastigheter i Västervik, och han tycker sig se en tydlig trend bland andra lokala fastighetsägare.
– Det är många som går ifrån fjärrvärmen och skaffar bergvärme istället, säger han.
Han tror att utvecklingen beror på en ökad fjärrvärmekostnad.
– Jag vill själv investera i bergvärme, för att slippa höja hyror, säger Fröjdh.
Varje år mäts och jämförs kostnaderna för exempelvis fjärrvärme runt om i landet, något som redovisas i Nils Holgersson-rapporten. Priset för fjärrvärme per kvadratmeter i Västerviks kommun gick från 157,06 kronor år 2015 till 165,35 år 2016, för att sedan sjunka till 158,08 kronor 2017.
2018 låg priset på 160,43 kronor per kvadratmeter, 2019 var det 162,77 för att 2020 landa på 167,59 kronor.
Bengt Ankarvall, affärsområdeschef för fjärrvärme på Västervik miljö och energi, berättar att man inte ser någon negativ trend bland fjärrvärmekunderna, men att konkurrensen finns där.
– Varje år ansluter sig nya fastigheter till vårt fjärrvärmenät, säger han och fortsätter:
– Det finns de som väljer andra alternativ. Överlag har vi haft en växande konkurrenssituation de senaste åren.
Kommunens energirådgivare, Mikael Nyman, säger att det finns fördelar och nackdelar med både fjärr- och bergvärme.
Om allt färre väljer att ansluta sig till fjärrvärmenätet, finns det då en risk att priserna stiger och att fjärrvärmen på så sätt hamnar i en ond spiral?
– Det skulle den kunna göra, jag kan se det scenariot, svarar Nyman.