Vi sitter i hennes hemmakontor och läser förteckningen över de stulna smyckena.
Försäkringsbolagets värderare har dels gjort en anteckning om uppskattat inköpsvärde, dels en anteckning om uppskattat marknadsvärde. Den senare kolumnen slutar på närmare 200 000 kronor. Elsie fyller i det som inte står i förteckningen:
– Ett smycke fick jag i konfirmationspresent. Ett annat när vi gifte oss. Det där smycket var en 25-årsgåva.
Varje smycke har stått för en milstolpe i livet.
Stölden upptäcktes en dag i augusti förra året när hon skulle besöka sjukhuset. Hon ville vara fin och ha på sig några ringar. När hon öppnade skrinet fanns inte smyckena där.
Polis kom hem till henne, och tog upp en anmälan. Där sägs att målsägande inte vet hur stölden kan ha gått till.
Brottstiden är satt till mellan 1 januari och 12 augusti. Ett spann på över sju månader.
Ingen har brutit sig in. Elsie som har passerat 90 år har i princip inte lämnat hemmet under den här tiden. På grund av pandemin är det ett begränsat antal personer som haft tillgång till bostaden, och det är på grund av karantänen som hon under många månader inte hade anledning att titta i smyckesskrinet.
I april 2021 gör polisen bedömningen att man inte kommer vidare. Elsie får ett brev att utredningen är nedlagd. Hon tycker ändå att mer kunde gjorts. Bland annat hade hon förväntat sig mer från sin hemtjänstgivare, till exempel att deras försäkringsbolag skulle kopplas in. Hemtjänstgivaren har sagt nej med hänvisning till att det inte pekats ut någon misstänkt.
– Jag vill inte anklaga någon. Jag tycker att det är någon annans sak att utreda det, säger Elsie.
Det ska också sägas att hon har fått ett belopp från sitt försäkringsbolag. Däremot ifrågasätter hon om smyckenas värden har ersatts fullt ut. Därav att hon vill att ytterligare ett bolag ska titta på stölden.
Hon känner att samhället släppt stölden för lättvindigt.
– Jag kan inte vara ensam om att drabbas av det här. I dag finns det en massa olika hjälplinjer. Det borde finnas ett telefonnummer dit äldre kunde ringa och få rätt hjälp direkt, istället för att behöva kopplas runt och sitta i olika telefonköer. Under många år arbetade jag på kontor och är van vid det här. Det är inte alla äldre som är det.
Fotnot: Elsie heter egentligen något annat.