En av de fyra talarna var Lena Petersson. Hon har varit god man åt en flera ensamkommande afghanska ungdomar – alltsedan de allra första kom till Gamleby för tio år sedan.
– Då ifrågasattes inte deras flyktingsskäl eller deras ålder. Då ansågs det viktigt att de fick uppehållstillstånd så snabbt som möjligt.
Hon berättade i talet om hur attityden förändrats sedan dess.
– I dag läser jag i Migrationsverkets brev till ungdomarna hur myndigheten tycks utgå från att de ljuger.
Lena Petersson talade också om vilken resurs ungdomarna är. De första ensamkommande ungdomarna som hon mötte är i dag etablerade på arbetsmarknaden. Hon fortsatte att berätta om de uppskattande ord hon hört om ungdomar från lärare och arbetsgivare. Många av ungdomarna har kommit långt i sin gymnasieutbildning.
– De är ungdomar som Sverige behöver. Utvisningarna är ett slöseri med pengar, och orsakar ett ofattbart lidande.
Demonstrationens kulmen var när åskådarna sträckte upp pappershjärtan mot skyn. Hjärtat har blivit symbolen för den rörelse som protesterar mot utvisningarna.
Efteråt är Johanna Haskett, en av initiativtagarna nöjd med uppslutningen.
– Jag är jättestolt över alla engagerade människor som kom hit.