På Västerviks Gymnasium, där det i dag går omkring 1 600 elever, kommer det under en övergångsperiod att finnas två system, det nuvarande och det nya.
- Vi kommer att ha två system i gång, och två olika betygsskalor, så det är extra mycket att hålla reda på, säger Jörgen Jonsson, rektor på gymnasiet.
På vissa sätt är den nya gymnasiereformen en återgång till hur det var tidigare, före den reform som trädde i kraft 1994.
Tidigare hette programmen linjer, men uppdelningen mellan praktiska och teoretiska utbildningar var tydligare än i dag. Med den här reformen ökar skillnaderna igen.
De yrkesförberedande programmen ska innehålla mer praktik nästa höst, och i motsvarande mån bantas då de teoretiska kurserna.
- Eleverna på de yrkesförberedande programmen ska vara anställningsbara när de kommer ut, säger Jörgen Jonsson.
Samtidigt blir det inget krav på att det ska finnas utrymme för praktik på de teoretiska utbildningarna, vilket Jörgen Jonsson tycker är lite synd.
- Jag tycker personligen att det inte vore så dumt att få komma ut och se hur det funkar på en arbetsplats, när man går tolv år i skolan. Det är väl ett ganska viktigt lärande det också.
En annan nyhet är att historia blir ett ämne som alla ska läsa. Det läggs därmed till de övriga sju kärnämnena - som samtidigt byter namn till gymnasiegemensamma ämnen - matte, svenska, engelska, naturkunskap, samhällskunskap, religionskunskap samt idrott och hälsa.
En ny betygsskala ersätter dagens MVG, VG, G och IG. Från fyra steg blir det sju, A-F, där A är bäst och F icke godkänt.
För betygen A, C och E finns det, enligt Jörgen Jonsson, vissa uttalade kunskapskrav som måste uppfyllas, medan övriga steg är för de elever som ligger på gränsen.
I huvudsak tycker han att reformen är bra, men att det har gått för fort.
- Det hade varit rimligt om vi haft ett år till på oss att förbereda oss.
De nya ämnesplaner, som ska ersätta de gamla kursplanerna, är till exempel fortfarande ute på remiss, och inte beslutade än.
Skollagen och gymnasieförordningen förändras också nästa sommar.
Bland annat blir det en skärpning i vissa delar, när det gäller disciplinära åtgärder mot eleverna, med en trappa att agera efter.
Delar av barnkonventionen har också arbetats in i lagtexten.
- Det är en markering att skolan ska bygga på elevinflytande och elevers rätt att tycka, säger Jörgen Jonsson.