"Stormen Gudrun kommer att märkas lång tid framåt"
Än har inte Västerviks "nya" myndighet, Skogsstyrelsen, kommit på plats. Fortfarande pågår rekryteringar till organisationen, och det är inte klart hur många som ska jobba i Västervik.Allt pekar på att det blir färre än med den gamla organisationen.
Ny i Västervik. Jan Linder är chef för Skogstyrelsens regionkontor i Västervik. Kontoret ersatte från och med årsskiftet Skogsvårdsstyrelsen.Foto: Anders Steiner
Foto:
Från Västervik ska lokalkontoren i Kalmar, Kronoberg, Östergötland, Blekinge och Skåne län styras. Trots att det är en region som är långt större än det revir som gamla Skogsvårdsstyrelsen i Västervik hade att styra över så kommer det att bli färre personer som jobbar i huset på Återvändsgatan.
Mot tidigare 24 anställda på Skogsvårdsstyrelsen och lokalkontoret för Västervik kommer det nya regionkontoret att ha åtta-nio anställda, plus ett okänt antal specialister.
Specialisterna är personer med kompetens som ska serva hela, eller stora delar av landet.
- De behöver inte sitta på huvudkontoret i Jönköping, utan kan jobba ute i landet antingen på våra region- eller distriktskontor, säger Jan Linder, regionchef.
Hur många specialister som hamnar i Västervik är oklart. Från noll till "rätt många". Det beror i stor utsträckning på vilka personer som rekryteras på de olika tjänsterna, och var de vill sitta.
Anledningen till minskningen i Västervik är att Skogsstyrelsen velat föra över resurser från regionkontoren ut till de lokala kontoren - för att komma närmare skogsbrukarna. På kontoret i Västervik kommer controllerfunktioner för ekonomi- och personalfrågor att finnas, samt en informatörstjänst. Målet är att Skogsstyrelsen ska bli bättre på att berätta om sin verksamhet.
Vilka är Skogsstyrelsens stora uppgifter framöver?
- Egentligen som det alltid varit, att se till att skogspolitiken utförs, svarar Jan Linder.
Det innebär i stora drag att balansera mellan skogsnäringens intressen och behoven av natur- och miljövård.
I just det här distriktet finns ett namn som ständigt återkommer när man talar om skog: Gudrun, stormen som drog in över södra Sverige för ett år sedan.
Hur länge kommer vi att se verkningarna av stormen?
- Omsättningstiden för skog är 80 år, svarar Linder.
Han har tidigare jobbat i Gävle. Där skövlades stora delar av skogen i en storm 1954. Det betyder att nästan all skog i området är jämngammal.
Nu är återplanteringen efter Gudrun en stor fråga. Om tio år kommer röjningsanvisningar av den skog som planterats att vara en stor arbetsuppgift.
Efter Gudrun pågick en debatt om stormen verkningar hade blivit mindre om man inte satsat så ensidigt på gran. Andra hoppas att det småländska landskapet ska bli mer likt det för 100 år sedan, med stora inslag av lövträd närmast byarna.
- Jag tror inte att vi kommer att få tillbaka det landskap som vi hade för 100 år sedan tack vare Gudrun, men det är inte alls säkert att vi får tillbaka det landskap som blåste ner, säger Jan Linder.
Statsbidrag ska ge ekonomiska möjligheter för den skogsägare som vill plantera lövträd som ett alternativ till gran, men Linder tror ändå att granen kommer att fortsätta dominera.
En annan viktig fråga är skog kontra vilt. Framförallt tall ansätts hårt trots "en sönderskjuten älgstam".
Jan Linder tror att det funnits en brist i helhetssyn. Ett sätt att komma åt det kan vara större älgförvaltningsområden.
- I dag lider viltet brist på näring. Det syns på slaktvikterna. Det är viktigt att vi kommunicerar ut till jägarna att det finns ett samband mellan en frisk och bra älgstam och skafferiets storlek.
Är du själv skogsmänniska?
- Jag äger ingen skogsfastighet, men eftersom jag inte hinner vara ute i skogen i mitt jobb försöka jag vara det på fritiden. Jag ger mig gärna ut med kikare och tittar på fåglar. Däremot är jag ingen typisk fågelskådare som ständigt vill se nya arter. Mitt intresse är att se hur fågeln lever i sin miljö. Att ena dagen titta på skärgårdsfåglar och nästa se hur barrskogsmesen har det.
Så jobbar vi med nyheter