Stubbarna blir biobränsle

- Det började bli dags att byta jobb innan det var för sent, berättar han när vi är på väg i hans bil till ett av de uppdrag som han har ansvarar för. Vi ska till Drabo på andra sidan Östgötagränsen och titta på en man som med sin grävmaskin drar upp stubbar på ett hygge. Istället för den vanliga grävmaskinsskopan har han en gripklo som drar upp stubbarna innan de klyvs med ett yxliknande blad. Han skakar av stubben ett par gånger för att få bort så mycket jord och sten som möjligt innan han lägger den åt sidan. En skotare hämtar sedan stubbarna och kör ut dem till bilväg. Där får de ligga under en sommarsäsong för att torka och rensa sig. De körs sedan till något värmeverk där stubbarna krossas innan de blir bränsle. - Att ta vara på stubbarna på det här sättet är nog att betrakta som en försöksverksamhet. Från skogsnäringens sida håller man på att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för att se hur det påverkar näringsinnehållet i skogsmarken när man tar bort stubbarna. Ska man satsa storskaligt på det här så måste det fram bättre teknik än att använda en grävmaskin som egentligen inte är byggd för skogsmark, konstaterar Magnus. Vanligare än att använda stubbar för att utvinna värmeenergi är att man tar till vara grot efter skogsavverkningar. Förkortningen står för grenar och toppar. De körs ut till bilväg där en särskild så kallad trumhugg förvandlar avfallet till flis som lastas i containrar som sedan körs till industrier eller värmeverk. Flishuggen kan vara monterad på en skogsmaskin eller sitta direkt på lastbilen. För att få ett bra bränslevärde och minimera utsläppen från värmepannan är det viktigt att groten är torr, helst ska den ligga på hygget och torka, då ramlar barren av och tillför näring till marken. Den aska som blir efter eldningen i värmepannan är det meningen att man också på något sätt ska återföra till skogen som viktig näring. - Att intresset för biobränsle från skogen ökar hela tiden det märker vi mycket tydligt, säger Magnus. Vi försöker hela tiden hitta nya volymer. Att förbättra hanteringen är ett sätt. Förutom grot och stubbar prövar vi nu också att med hjälp av ett särskilt klippaggregat ta fram material från åkerskanter, beten och eftersatta röjningsbestånd.

Stubbarna blir biobränsle

I vår kommun representeras företaget Stora Enso Bioenergi av Magnus Samuelsson som tidigare arbetat på det som då hette Skogsvårdsstyrelsen.