Studerade djungelhönan under fyra månader i Indien

Den röda djungelhönan är ursprungsformen för alla världens tamhöns. Värphöns, broilers och stridshöns, alla har sina rötter i djungelfågeln som finns i vilt tillstånd över hela Sydostasien. Tamhönsens historia började förmodligen redan för 8 000 år sedan så de vilda höns som finns har haft gott om tid på sig att göra snedsprång.
- Eftersom djungelhönan hör till släktet "Gallus gallus" så kan den para sig med de hybrider som människan fått fram genom avel, därför gäller det att välja försöksområde för att komma så nära den rena ursprungsformen som möjligt, säger Susanne Ahlander. I den del av Indien där vår studie genomfördes är folket till största delen vegetarianer och äter varken ägg eller kött från djungelhönan. Det minskar risken för korsningar. Däremot drar hönan nytta av människan och förser sig med mat från odlade fält i byarnas utkanter.

Susanne Ahlander kan inte dölja sin göteborgska även om det var många år sedan hon bodde där. De biologistudier hon avslutade nu påbörjade hon för mycket länge sedan, hon har gjort uppehåll för att bland annat vara lärare på djurvårdsprogrammet på Valstadskolan i Gamleby.
- Genom arbetet på Valstadskolan kom jag i kontakt med Jennie Håkansson som är doktorand och forskar på hur djur påverkas av att vara i fångenskap. Vår bekantskap resulterade i att jag följde med henne till Indien och samlade in fakta till min slutuppsats. Halva tiden i Indien hade jag sällskap av övriga familjen, maken och våra två barn.

- Det blir allt viktigare att bevara hotade arter på jorden och för att bevara dem måste man ibland hålla dem i fångenskap. Då gäller det att veta hur dessa djur påverkas av att vara i fångenskap och i görligaste mån undvika denna påverkan. Det är också viktigt att veta hur det naturliga urvalet sker i frihet så att "rätt" individer behålls i fångenskap så att inte mindre önskvärda egenskaper premieras. Djungelhönan har fått vara "modellart" i denna studie.

Nu blev inte tiden i Indien helt vad Susanne och Jennie hade tänkt sig. Byråkrati och maktkamp inom byråkratin satte stopp för stora delar av deras arbete. Men de kunde ändå genomföra själva studien, den genetiska provtagningen fick de lämna där hän. De kontrollerade hur djungelhönan beter sig i frihet, exempelvis hur de reagerar på hot från rovdjur och så jämför de dessa beteenden med hur olika former av tamhöns uppför sig i liknande situationer.

Den närmaste tiden kommer Susanne Ahlander att fortsätta med studierna och klara av ytterligare en uppsats. Sedan har hon såväl sin akademiska examen som en utbildning för naturbrukslärare klar och därefter ska hon ta ställning till framtiden.
- Jag har massor av projekt på gång, säger den energiska Susanne Ahlander med ett övertygande leende.

Studerade djungelhönan under fyra månader i Indien

Susanne Ahlander, Vråka har tillbringat fyra månader i norra Indien för att studera den mest ursprungliga hönan på jorden, den röda djungelhönan. Studien var en del av hennes examensarbete som hon fick godkända i onsdags på Linköpings universitet.