"Successiv upprustning av järnvägen räcker"

Den anonyma person med inblick i Banverkets prioriteringar som VT citerade i veckan får stöd av Lars Yngström, vd för Tågåkeriet i Bergslagen AB. Tjustbanan är inte dimensionerad för den tunga godstrafik som drivs i dag. Yngström instämmer också i att det orealistiskt att tro att regeringen och Banverket är beredda att göra den miljardsatsning som krävs för att Tjustbanan ska hålla för snabbtågstrafik.
Samtidigt har Yngström en invändning:
- VT hade rubriken att godstrafiken förstör Tjustbanan. Det stämmer visserligen, men man skulle lika gärna kunna skriva att Tjustbanan förstör godstågen.
Han berättar hur hans bolag fått ge upp att trafikera banan med traditionella tvåaxliga vagnar, och istället fått köpa in dyrare boggivagnar.
- De går mjukare på banan och håller bättre. Nyligen fick vi sätta in en lokomotor på Tjustbanan. Den har gått i 15 år utan att vi behövt göra något åt gummifjädringen. Efter tre veckor på Tjustbanan var fjädringen helt utsliten.

Enligt honom skulle det inte behöva bli så dyrt att rusta upp Tjustbanan. Receptet hämtar han från sina hemtrakter i Värmland. Han nämner sträckan mellan Kristinehamn och Nykroppa. En sträcka som tidigare hållit låg standard. Ursprungligen byggdes den med begagnat materiel. Där har man successivt rustat upp sträckan och förbättrat bärigheten.

- Det man skulle behöva göra är att makadamisera banan. Det sandlager som ligger närmast rälsen trycks ut och ersätts med två-tre decimeter makadam. Själva banan skulle kunna bytas ut någon mil i taget under tio års tid.
Han uppskattar kostnaden till 50 miljoner kronor om året. Den sammanlagda kostnaden skulle blir 550 miljoner. Därefter skulle banan hålla för snabbare persontrafik med en halvtimme kortare restid. Enligt Per Yngström skulle de Kustpilenvagnar som trafikerar banan i dag passa perfekt.
- De är byggda för trafik upp till 180 kilometer i timmen, och håller god komfort.
Bärkraften för godstrafiken skulle öka från 20 till 22,5 tons axeltryck. För en lekman låter inte det som någon stor skillnad.
- Men det är ofta det sista tonet i lasten som är lönsammast. Vi skulle kunna öka lasterna med 10 procent i vagnarna - det är ungefär vad vinstmarginalen är, säger Lars Yngström.
Enligt honom skulle banan hålla lång tid framöver.
- Banverkets avskrivningstid på den typen av investeringar är 60 år. Gör man investeringarna sjunker dessutom underhållskostnaderna.
VT har utan framgång sökt representanter för Banverket för en kommentar.

"Successiv upprustning av järnvägen räcker"

Investerade man 50 miljoner kronor om året i Tjustbanan under elva år skulle man få en stark bana som både klarar snabbare persontrafik och tung godstrafik under de kommande 50 åren.Det hävdar Lars Yngström, vd för företaget som driver godstrafiken på Tjustbanan.

Investerade man 50 miljoner kronor om året i Tjustbanan under elva år skulle man få en stark bana som både klarar snabbare persontrafik och tung godstrafik under de kommande 50 åren.
Det hävdar Lars Yngström, vd för företaget som driver godstrafiken på Tjustbanan.