Susanne från Blackstad yngst på polarexpedition
Om några veckor startar en japansk-svensk polarexpedition till Antarktis. Yngst på den tre månader långa expeditionen är 28-åriga Blackstadsflickan och forskaren Susanne Ingvander.- Det ska bli jättespännande att få uppleva ljuset, kylan och lugnet på de väldiga glaciärerna kring Sydpolen!
Foto: Fotograf saknas!
Syftet med expeditionen är att samla så mycket vetenskaplig information som möjligt från de svårtillgängliga områdena kring Sydpolen och efterlämna ett arv av ny kunskap.
- Jag ser verkligen fram mot avresan från Sverige den 11 november. Konstigast blir nog att man inte får några visuella intryck på Antarktis. Allt blir bara vitt i tre månader, med obruten horisont åt alla håll.
När den svensk-japanska expeditionen i slutet av november ger sig iväg på den 300 mil långa bandvagnsexpeditionen tvärs över den antarktiska kontinenten råder "högsommar" på södra halvklotet. Solen står då som högst.
- Solen går bara runt i en cirkel ovanför huvudet och försvinner aldrig nedanför horisonten, säger Susanne Ingvander (tidigare Svensson) som är yngst bland expeditionsmedlemmarna - nio svenskar och åtta japaner.
Bandvagnarna medför avancerad utrustning för mätningar och provtagningar.
Forskarna kommer att arbeta i områden där det nyligen upptäckts sjöar under glaciärisen och där tidigare två djupborrkärnor tagits upp. Iskärnorna har givit ovärderlig kunskap om klimatet på Antarktis genom årtusendena.
De svenska forskarna kommer från bland annat Stockholms universitet och Kungliga tekniska högskolan. I Sverige är det Vetenskapsrådet som står för den huvudsakliga finansieringen.
- Jag själv ska mäta snödjup, snökornsstorlek samt årslagringar i snön. Jag ska undersöka de översta tio metrarna av snön vilket innebär att man ser var som har hänt de senaste 50 åren.
- Bland annat ska jag försöka finna avvikande snölager med spår av vulkanutbrott, annorlunda innehåll i nederbörd etc, säger Susanne som i våras var på Svalbard för att testköra mätinstrument och vänja sig vid snö, is och kyla.
- Fast där var bara tjugo minusgrader. Det är rena värmen vid sydpolen där temperaturen ibland kan sjunka till 50 grader.
På Antarktis kommer forskarna att leva i särskilda barackliknande bostadsmoduler som dras på slädar efter bandvagnarna. Allt slags avfall måste tas med hem från Antarktis. Till och med toalettavfallet.
- Vi får kissa i snön men allt annat måste samlas in och tas med hem. Allt samlas i de oljefat som successivt blir tomma under resans lopp.
- Till och med om man skulle råka spilla lite olja i snön så måste snön med oljan grävas bort och tas med, säger Susanne som häromdagen råkade hamna framför tv:n när en film och Scotts och Amundsens tragiska kapplöpning till Sydpolen visades.
- Det var intressant att se, men vi kommer inte att ha hästar som dragare som Scott. Sedan en tid är det för övrigt totalförbud mot att ta med sig några djur till Antarktis, beroende på risken för kontaminering.
Expeditionsmedlemmarna reser reguljärt till Sydafrika och flyger sedan med ryska fraktflygplan till en rysk bas på polarisen. Den 8 februari 2008 åker hela gänget hem igen.
Nästan alla medlemmarna är män och bara en liten campingdusch finns i en av modulerna. Hur går det med avskildheten?
- Antarktis är den renaste platsen på jorden och det är faktiskt svårt att bli smutsig där. Men jag och den andra tjejen får väl kasta ut grabbarna i snön en stund då vi ska duscha, säger Susanne Ingvander från Blackstad som tror risken är stor att hon ska drabbas av "polar bug".
- Har man en gång varit i ett polarområde sägs det att man drabbas av ett oerhört sug, ett virus, att vilja återvända dit.
- Naturscenerierna är så fantastiska, det är så absolut tyst och stilla och det finns ingen som helst stress där. Allt är bara vitt!
Sjöar under glaciärisen
Antarktisexpeditionen är bemannad med forskare från både Sverige och Japan som kommer att utföra:
- ytsnöprovtagningar.
- aerosolmätningar.
- snöradarmätningar.
- kartering av interna isstrukturer (med radar).
- isdjupsmätningar för att se vad som gömmer sig under den olika tjocka isen. Nyligen har okända sjöar upptäckts under glaciärisen.
- gps-mätningar av yttopografi, absolutpositionering och isens rörelser.
- ytsnöprovtagningar.
- aerosolmätningar.
- snöradarmätningar.
- kartering av interna isstrukturer (med radar).
- isdjupsmätningar för att se vad som gömmer sig under den olika tjocka isen. Nyligen har okända sjöar upptäckts under glaciärisen.
- gps-mätningar av yttopografi, absolutpositionering och isens rörelser.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!