"SvÄrt att mÀrka droganvÀndandet"

Amanda BÀckström, Julia Wingerstad och Nora Hattar vet att det förekommer en hel del droger bland eleverna pÄ gymnasiet, men de sÀger att det ÀndÄ inte mÀrks. De gÄr sjÀlva pÄ gymnasiet och har precis avslutat sitt projektarbete om droger. Skolan mÄste informera om droger pÄ rÀtt sÀtt, sÀger de.

Amanda BÀckström, Julia Wingerstad och Nora Hattar gjorde sitt projektarbete om droger . Foto: Anders Steiner

Amanda BÀckström, Julia Wingerstad och Nora Hattar gjorde sitt projektarbete om droger . Foto: Anders Steiner

Foto: Anders Steiner

VĂ€stervik2012-05-14 00:00

Den 18 april skrev vi om en förelÀsning pÄ VÀsterviks gymnasium om droger. FörelÀsningen var en del i ett projektarbete av Amanda BÀckström, Julia Wingerstad och Nora Hattar och idén till Àmnet fick de efter att ha lÀst en nyhetsartikel om droger.

- Det Ă€r tragiskt att det gĂ„r ner i Ă„ldrarna, sĂ€ger Julia Wingerstad.

För att kunna gÄ in pÄ djupet listade gymnasieeleverna de tre vanligaste drogerna i VÀstervik med hjÀlp av information frÄn polisen och jobbade utifrÄn dem. De har alla lÀst och hört att det förekommer en hel del droger bland gymnasieelever, men de sÀger att det Àr svÄrt att mÀrka det om man sjÀlv inte umgÄs i de kretsarna. De sÀger att det troligtvis anvÀnds pÄ hemmafester istÀllet för pÄ krogen.

- Vi Ă€r vana vid alkoholrusiga, stimmiga mĂ€nniskor. Cannabis har en lugnande effekt och dĂ„ mĂ€rker man kanske inte om en person anvĂ€nder det, sĂ€ger Amanda BĂ€ckström.

Det verkar finnas tvÄ lÀger bland gymnasieeleverna; de som tycker att cannabis ska förbli olagligt och de som vill ha en legalisering. Orsakerna och argumenten skiljer sig Ät, vissa menar att cannabis inte Àr farligare Àn alkohol eller att det kan bli lÀttare att sjÀlv söka hjÀlp för ett missbruk om man inte riskerar att Äka dit för ett lagbrott.

- Det Ă€r svĂ„rt att veta de exakta effekterna av cannabis eftersom det oftast inte görs lagliga tester pĂ„ olagliga preparat. DĂ€rför kan det vara dumt att legalisera det, vi vet inte exakt vad som kan hĂ€nda, sĂ€ger Amanda BĂ€ckström.

Eleverna tror att mÄnga av dem som testar droger pÄverkas av kompisar som berÀttar att de ocksÄ testat. Nora Hattar sÀger att det kan vara lÀtt hÀnt nÀr man Àr full, eftersom mÄnga blir omdömeslösa av alkohol. Skolan borde informera mer om droger, menar de, och att det gÀller att hitta rÀtt metod för att fÄ ut informationen.

- Man mĂ„ste ha rĂ€tt research. VĂ„r förelĂ€sare frĂ„n KRIS tryckte pĂ„ ganska ömma punkter och det var flera pĂ„ förelĂ€sningen som grĂ€t. Annars kan det vara ganska svĂ„rt att nĂ„ ut till ungdomar.

Men Àven om skolan inte informerar sÄ mycket om droger sÀger eleverna att skolan Àr bra pÄ att se vilka elever som mÄr dÄligt eller behöver hjÀlp. ElevhÀlsan finns för bÄde de som sjÀlva har problem med droger och de som Àr oroliga för en vÀn. Nora Hattar sÀger att hon absolut skulle berÀtta för nÄgon om en vÀn till henne anvÀnde droger.

- Jag tror att personen hade varit tacksam lĂ€ngre fram.

Vanligaste drogerna i VĂ€stervik

Alkohol: En psykoaktiv drog som Àr fysiskt beroendeframkallande. NÀr kroppen bryter ner alkoholen kan det orsaka krÀkningar, hjÀrnskador, leverskador, andningsstillestÄnd och i vÀrsta fall död. Ett lÄngvarigt missbruk av alkohol kan leda till hallucinationer, högt blodtryck, impotens och cancer.

Cannabis: Cannabis sativa Àr en vÀxt som bland annat anvÀnds till textilier, medicin och berusning. Blommornas kÄda innehÄller kemikalier som kallas cannabinoider och cannabinoiderna finns i bÄde marijuana (torkade blad) och hasch (sammanpressad kÄda). Ruseffekterna av cannabis medför försÀmrat minne, motorisk förmÄga och reaktionstid. Ett lÄngvarigt bruk kan leda till bronkit och ett förvirringstillstÄnd. Cannabis kan Àven leda till panikattacker och det kan utlösa psykoser hos anvÀndaren.

Amfetamin: En centralstimulerande drog som ger lustkÀnslor och en ökad ork. Amfetaminbruket motverkar sömnighet, hunger och törst. Ett lÄngvarigt bruk kan leda till paranoia, depressioner och Àven permanenta psykoser.

KĂ€lla: Wikipedia

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om