Svenska kyrkan bör åter bli statskyrka
I höst hålls val inom svenska kyrkan. Stiftsfullmäktigekandidaten Benny Johansson (SD) skriver i dag om att han åter vill att svenska kyrkan ska bli statskyrka.
Kyrkovalet närmar sig. På bilden Ukna kyrka. Arkivbild: Ingemar Pettersson
Foto: Ingemar Petersson
kallade samhällseliten, särskilt bland många politiker och skribenter, modernt och "inne" att predika att det mesta i det gamla folkhemmet Sverige var präglat av trångsynthet, självgodhet eller främlingsrädsla. Detta är också vad dagens ungdomar ofta får lära sig. Att det här gamla samhället helt
enkelt var lite löjligt och att det som nu istället gäller är att var och en skall vara sin egen lyckas smed. Är man inte smart nog eller har tillräckligt vassa armbågar är man en "loser", och då får man finna sig i att man inte har någon plats i samhället.Vi som växt upp i ett annat Sverige än dagens vet att den bilden av Folkhemssverige inte är sann. Vi vet också att de krafter som höll detta samhälle samman var flera: folkrörelser, fackföreningar, ett mer ansvarskännande näringsliv än vad som i dag ofta är fallet, samt, inte minst, en gemensam kultur och en samhörighet emellan människor. En av de viktigaste hörnstenarna i den här kulturella
gemenskapen var den svenska statskyrkan. Oavsett om alla i dag vill erkänna det eller inte så har folkhemstanken till stor del sina rötter i vad som från början var kristna och lutherska värden: Omsorgen om nästan, allas lika människovärde och det lutherska budet att man, så långt man kan, skall
göra rätt för sig. Genom
århundraden har dessa värden präglat och genomsyrat generation efter generation svenskar. Till och med folkbildningstanken har föregångare i den lutherska kyrkan: Det var t ex existensen av en statskyrka som möjliggjorde 1686 års kyrkolag, som ledde till att de flesta svenskar, kvinnor som män, var läskunniga redan
under första hälften av 1700-talet, flera generationer före flertalet andra europeiska länder.Det är visserligen sant att kyrkan i gamla tider ofta tog sig för mycket makt. Men ännu i min barn- och ungdom var kyrkan i mycket högre grad än nu en självklar del av människornas liv. Oavsett om eller hur troende man var så var kyrkan öppen för alla, och vi som växte upp tog, medvetet eller omedvetet, intryck av och lärde oss de värden kyrkan står för. Värden som var av stor vikt för oss senare i livet, och som ligger till grund för vår syn på rättvisa och ett gott samhälle. Som sverigedemokrat vill jag arbeta för att dessa ideal och värden åter blir en självklar del av såväl barnens uppfostran som en möjlighet för de vuxna att hitta varandra och en gemenskap. Jag vill därför att kyrkan återfår en mer
utåtriktad, aktiv roll i samhället i stort. Många ungdomar som idag tvingas växa upp i ett allt hårdare samhälle förnekas ofta den moraliska vägledning som borde vara självklar. Jag tror därför att ett större
genomslag för de kristna värdena redan i skolan är en viktig beståndsdel i byggandet av ett gott samhälle. En av de faktorer som skulle
underlätta en sådan god
utveckling är att Svenska kyrkan åter blir en statskyrka. Med statskyrkans självklara särställning som bärare av några av de viktigaste ideal och rättesnören på vilka hela vårt samhälle och vår kultur vilar. En förutsättning för att denna viktiga fråga åter skall komma upp på den rikspolitiska dagordningen är att den drivs av kyrkans egna förtroendevalda i Svenska kyrkans egna beslutande organ. Att Svenska kyrkan som statskyrka återfår en mycket mer aktiv och närvarande roll i samhället är därför en av de frågor jag som sverigedemokrat vill driva efter kyrkovalet.
Debatt
Benny Johansson är kandidat för Sverigedemokraterna till Linköpings stiftsfullmäktige och ordförande för Sverigedemokraterna i Västervik.
Så jobbar vi med nyheter