Tandvårdschef anmäls till JO

Anklagas för att ha lagt munkavle på personalen angående nedläggning av klinik.

Chefen för tandvården, Anders Nylander, har anmälts till JO. Foto: TOR WIKLUND

Chefen för tandvården, Anders Nylander, har anmälts till JO. Foto: TOR WIKLUND

Foto: Fotograf saknas!

Västervik2002-04-05 06:00
Landstingets tandvårdschef Anders Nylander har anmälts till justitieombudsmannen, JO. Anmälan är anonym och undertecknad "Gruppen för folktandvården St Trädgårdsgatans räddning".
Den påstådda gruppen anser att tandvårdschefen har brutit mot den grundlagsfästa rättigheten meddelarfrihet, som bland annat ger offentligt anställd personal rätt att fritt yttra sig i massmedierna om exempelvis missförhållanden eller information som man anser att samhället bör få kännedom om.
Kritiken framfördes redan i början av året, efter att Anders Nylander hade hållit ett möte med personalen på den sammanslagna kliniken Stora Trädgårdsgatan/Gunnebo. En anonym person hävdade då i VT att Nylander belagt personalen med munkavle i frågan om Gunneboklinikens framtid och förbjudit dem att tala med massmedier om saken.
Det är något som Anders Nylander tillbakavisar:
-Jag hävdar att det är ren lögn. Vi pratade, diskuterade ekonomin och framtiden för verksamheten. Jag spekulerade i att beroende på hur den ekonomiska situationen och personalsituationen ser ut i höst, så måste kanske kliniken i Gunnebo läggas ner.
Anders Nylander förnekar att han förbjudit någon att yttra sig om detta för massmedia. Däremot medger han att han bad personalen tänka på de konsekvenser det kan innebära för kliniken att spekulera offentligt om en nedläggning. Att han ändå valde att diskutera frågorna med personalen, handlar om öppenhet, menar han.
- Jag tror på delaktighet och allt handlar om hur öppen jag ska kunna vara som förvaltningschef, även när det gäller rena koncernfrågor säger han.

Anders Nylander säger sig vara väl medveten om vad meddelarskyddet innebär.
- Jag har inte rätt att förbjuda mina medarbetare att tala med pressen. Det vet jag mycket väl och jag skulle begå tjänstefel om jag gjorde det, säger han.
JO-anmälan är inte undertecknad med några namn. Detta då den grupp som står bakom den säger sig vara rädd för repressalier. I anmälan hänvisas till tidigare situationer där personal som haft obekväma åsikter blivit utan löneförhöjning, blivit utskällda och till och med uppsagda. Anders Nylander framställs också som en lynnig man.
- Inte vet jag om jag är lynnig. Men det har absolut inte hänt att jag har ringt upp personal och skällt ut dem, säger han.
Han tar anklagelserna med ro.
-Om det som står i brevet är sant, då är jag direkt olämplig som chef. Men jag känner mig trygg i förvissningen om att det inte är sant, säger han.
Normalt tar JO inte upp anonyma anmälningar. Men i det här fallet har man valt att göra det till ett initiativärende. Det innebär att JO själv gör en anmälan utifrån de uppgifter som kommit fram i brevet. Det är ett ganska ovanligt förfarande.

Meddelarfriheten är en rättighet som stadgas i Tryckfrihetsförordningen, TF. Den är i sin tur en av grundlagarna.

FAKTA n Meddelarfrihet
Meddelarfriheten innebär att offentligt anställda ska kunna göra uppgifter om exempelvis myndighetsmissbruk och missförhållanden, kända för allmänheten. Det gäller även uppgifter som egentligen är sekretessbelagda.
I praktiken betyder detta att en offentligt anställd har rätt att ta kontakt med en journalist för att avslöja en uppgift. Myndigheten får sedan inte försöka ta reda på vem som informerat pressen. Detta är straffbart. På samma vis får inte journalisten avslöja sin källa.
Dock finns några undantag. Meddelarfrihet gäller inte för grova brott mot rikets säkerhet. Man får heller inte lämna ut hemliga handlingar. Däremot finns inget hinder att berätta för en journalist vad som står i handlingarna, exempelvis genom att läsa upp dem. Utlämnandet av uppgifter får inte heller strida mot de fall av tystnadsplikt, som stadgas i Sekretesslagen.
Sedan 1977 har totalt 58 anmälningar mot meddelarfriheten kommit in till JO. Myndigheten har kritiserat de anmälda personerna eller myndigheterna i 23 av dessa fall. Det senaste ärendet avgjordes i mars 2000 och gällde barn- och utbildningsnämnden i Ängelholms kommun. Nämnden kritiserades för tillvägagångssättet vid information i en skola i samband med att en tolvårig pojke försvunnit.
Källor: Murvlarnas lagbok av Jeanette Gustafsdotter, Tryckfrihetsförordningen samt JO.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om