Tatueringar som dagbok

KroppskonstVarken Emma och Maya vet hur mycket pengar de har lagt på sina tatueringar. Priserna varierar så mycket, från tatuerare till tatuerare, och beroende på hur stor bilden är, vad det är för färger och hur lång tid den tar att göra.- Min första gjorde jag i Bulgarien. Den gav jag några hundra för, minns Maya.När de var yngre var frågan mera när, än om, de skulle tatuera sig.- Jag har kompisar som har gjort det och tänkte att det vill jag också göra, säger Maya.Emmas första tatuering var en liten text på insidan av vänster överarm. Fast vad där står, vill hon inte berätta.- Nej. Vi kan lämna lite hemligheter, skrattar hon.Den andra tatueringen gjorde hon bara någon månad efter den första. Den var betydligt större.- Då ville jag ha något stort på hela armen, för att jag inte ville att det skulle bli så plottrigt.Det var då som Fågel Fenix kom till. Tatueringen är så stor att den täcker nästan hela vänsterarmen.Den senaste i raden av tatueringar hos Emma är en rejäl fluga. Men hon planerar redan för fler. Vad det ska bli för motiv, vet hon inte än, men hon har många idéer.Maya är grafisk designer och har själv ritat den blomma som redan täcker en stor del av skulderpartiet. Den ska byggas ut på sikt, har hon tänkt.- Jag vill ha hela ryggen. En ryggtavla, helt enkelt, säger hon.Hon har en vision om hur hon vill att det ska se ut och blir inspirerad av hur andra har tatuerat sig. Ibland sitter hon och tecknar och målar och då kan hon tänka att "en sådan tatuering vill jag ha".Hennes tatueringar är minnen av olika episoder och tidpunkter i livet, ungefär som en dagbok. När hon ser på dem, minns hon hur det var.Även om de funderar hit och dit innan de tatuerar sig, och tvekar mellan olika alternativ, har varken Emma eller Maya ångrat sig när tatueringen väl är gjord. De har inte heller tagit bort någon.- Men sedan kan jag ju inte svara för vad jag tycker om tio år, tillägger Emma.På frågan om det är någon eller några delar av kroppen som de inte kan tänka sig att tatuera, blir svaret händer och ansikte.Maya har medvetet valt att placera sina tatueringar på ställen där de är lätta att dölja med kläder till vardags. Eftersom det inte är alla som accepterar tatueringar, tycker hon att det är bra att kunna göra det, till exempel om hon ska på jobbintervju. Hon tror också att hon skulle tröttna på sina tatueringar om hon såg dem jämt.Emma och Maya har båda föräldrar som inte är särskilt glada över sina barns tatueringar. Föräldrarna kan tycka att bilderna i sig är fina, men inte på just dotterns kropp.Emma, som själv har en liten dotter på två år, Asta Blomqvist, tycker inte att det är så konstigt.- Så tror jag att alla föräldrar är. Jag vill ju inte att Asta ska tatuera sig, i alla fall inte förrän hon är vuxen.Maya tycker att hennes föräldrar är överbeskyddande.- De tror att jag ska ångra mig senare, men så tänker inte jag. Jag lever i nuet.Mest entusiastiska har hennes farmor och farfar varit.- Farmor kan förstå varför man gör något sådant, och farfar tyckte att det var coolt.Det är så många unga människor som har tatuerat sig i dag att Maya inte tänker på om någon har en tatuering. Hon tycker att det är mer spännande då vad de har för motiv.- Det är så vanligt. Jag tror att folk hajar till mer om man har klippt sig i någon rolig frisyr och färgat håret.Men det gör väl ont att tatuera sig?
- Det gör lite ont, men inte så ont som jag trodde. Det är en speciell känsla. Det ilar lite. Men efter ett tag domnar huden bort, säger Maya.- Det gör ju inte så ont att man rycker bort armen. Det gör nästan mer ont att torka av färgen efteråt, än av själva nålarna, säger Emma.En del tatueringar kan ta lång tid att göra, om de är stora. Då blir man trött efteråt, försäkrar Emma.- Jag satt i sex timmar i sträck med en ryggtatuering.Maya tycker att det ofta är trevligt folk som är tatuerare. Man kan sitta och småprata under tiden.- Det är ungefär som att gå till frisören, säger hon.

Tatueringar som dagbok

Emma Blomqvist, 29 år, och Maya Ljungblad, 22, har gott om tatueringar. Och fler ska det bli. Maya ser det som ett alternativ till att skriva dagbok. - Alla tatueringar är minnen av olika saker. Man påminns om hur det var då.