Teaterskeppet i varv inför ny pjäs

Teaterskeppet gestaltar åter Västerviks historiska arv. Denna gång står skeppsbyggarepoken under 1700-talet i centrum. Upphovsman och regissör till pjäsen Sjöfartsstrid och frihetstid är Per-Olof Ilhammar.

Kvinnokraft. En redaränka (Anita Andersson) vill ha rättigheter för att bedriva sjöfart. Men det tycker inte stadens starka män är en bra sysselsättning för kvinnor.

Kvinnokraft. En redaränka (Anita Andersson) vill ha rättigheter för att bedriva sjöfart. Men det tycker inte stadens starka män är en bra sysselsättning för kvinnor.

Foto:

Västervik2006-10-09 00:25
Sjömän ramlar in på hamnkrogen med färska sjörövarhistorier från haven. Tulltjänstemän och kontrollanter håvar in avgifter för skeppens laster. Bordellmamseller letar efter nya kunder. Tiden är 1700-tal. Staden är Västervik. Scenerna fladdrar förbi i raskt tempo när föreställningen Sjöfartsstrid i frihetstid nu repeteras i tidstypiska kläder.
Pjäsen är ett samarbete mellan Teaterskeppet och Västerviks museum, som också är spelplatsen. Per-Olof Ilhammar är pjäsens författare, regissör och producent. Under ett års tid har han fördjupat sig i en del av Västerviks historia, nämligen den stora skeppsbyggarepoken mellan 1719 och 1740.
- Västervik höll på att försvinna i början av epoken. Det var strax efter de nordiska krigen och handelstäder som Stockholm och Riga var starka och man ville ha bort Västervik som innebar konkurrens, berättar Per-Olof Ilhammar.
Men Västervik hade sitt varv kvar. Och där byggdes båtar i rasande fart. Ledande i staden blev handelsmännen och redarna Dichman och Licenius.
- De höll igång varvet, och tack vare det kunde man få båtar till handelsflottan som nästan var borta på grund av alla förlisningar under krigen.
Antalet skeppare och handelsmän blev snabbt fler när staden fick ökad betydelse som handelsstad. Mot slutet av 1740 fanns det 50 redare i Västervik, berättar Ilhammar.
- Västervik hade varit en mycket liten plats om inte dessa herrar hade lyckats med sitt företag att utveckla staden runt handel.
Från Teaterskeppet har 18 skådespelare lånats in till de 40 rollerna.
- De är helt fantastiskt duktiga. Många gör fler än en roll.
Skeppsbyggeriet blev navet i staden. På galjoter och hukare fraktades virke, tjära och salt och textilier. Omkring år 1725 började masugnar byggas i Överum och Ankarsrum. Bruksherrarna fick snabbt ett stort inflytande i trakten. De lånade villigt ut pengar och drog sig inte för att lägga beslag på pantsatta gårdar och herresäten med stora rikedomar som följd. Deras växande makt resulterade i konflikter med köpmän om varutransporter och hamninkomster.
Premiär för Sjöfartsstrid i frihetstid blir den 20 oktober. Sex föreställningar planeras.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om