Testamente kan göra barnen arvlösa

En stor missuppfattning är att gifta alltid ärver varandra, vilket inte är sant. Har paret enbart gemensamma barn sitter visserligen den efterlevande maken i orubbat bo. Men finns det särkullbarn så har de rätt att få ut sitt arv på en gång.
När det gäller sambor ärver de inte varandra alls, förutom den gemensamt anskaffade bostaden och bohaget. Det är i stället barnen, föräldrarna eller syskonen som ärver.
Därför skriver många testamenten till förmån för den efterlevande. Då har särkullbarnen bara rätt att få ut halva sitt arv, laglotten. Med hjälp av en försäkringslösning kan sedan den efterlevande få pengar att lösa ut särkullbarnen med, utan att till exempel behöva sälja bostaden.
Men särkullbarn kan faktiskt förlora hela sitt arv - det räcker med några ord i testamentet och att särkullbarnet inte begär att få ut sin laglott.

Säg att föräldern har testamenterat bort egendomen till den efterlevande maken eller sambon med full äganderätt. Då kan den efterlevande göra vad den vill med arvet. Sätta sprätt på det och till och med testamentera bort det.
Står det i stället att egendomen ärvs med fri förfoganderätt kan den efterlevande fortfarande leva upp pengarna men inte testamentera bort dem. Finns det något kvar när den efterlevande dör har barnet ändå inte rätt till sin del om det inte begärt sin laglott.
Skulle särkullbarnet däremot inte ha känt till testamentet, av någon anledning, och därför inte gjort anspråk på sitt arv kan han eller hon ha rätt till efterarv. Då kan barnet ärva när den efterlevande partnern till föräldern så småningom dör.
- Godkänn inte ett testamente som du inte förstår. Går de andra arvingarna inte med på att du som är särkullbarn ska få ut din laglott får du väcka talan i domstol, säger Sara Ottosson, jurist med familjejuridik som specialitet.

Hon möter många par som vill skriva testamente. De är för det mesta väldigt måna om att det ska bli rättvist mellan särkullbarnen och de gemensamma barnen.
- Men det är nästan ingen som vill berätta för sina barn om vad de skrivit i testamentet. Därför brukar jag alltid råda dem att vara så tydliga som möjligt i testamentet så att de efterlevande förstår vad deras vilja är, säger Sara Ottosson.
Det finns i dag en tioårig preskriptionstid för bouppteckningar. Det gör att en arvinge som av någon anledning glömts bort kan kräva sin rätt i efterhand. Men i vissa fall, för barn som är födda utom äktenskapet före 1970 och där faderskapet inte är fastställt, är preskriptionstiden bara tre månader.
Bouppteckningen får rivas upp om nya arvingar upptäcks. Har arvet redan skiftats kan den som ärvt bli skyldig att dela med sig till den nya arvingen.

Testamente kan göra barnen arvlösa

Särkullbarn ställer ofta till oreda när arvet ska skiftas. Men särkullbarnen har långt ifrån bara rättigheter - vill det sig illa kan de bli blåsta på hela arvet.