Det finns flera typer av så kallad social manipulation som går ut på att lura av personer pengar. Det kallas bland annat nätfiske, eller Phising, Vishing eller Smishing, nästan gulliga ord men med en tråkigare innebörd.
För det är också den vanligaste formen av bedrägerier. Att bli direkt "kapad" i den bemärkelsen att någon tar över din dator och gör transaktioner är mycket mer ovanligt.
Mats Hasselquist är vd för Tjustbygdens sparbank och på rak arm kan han inte påminna sig om något fall där det hänt. Det är nämligen väldigt mycket svårare att genomföra.
– Nej då måste man ha tillgång till samma dator eller mobiltelefon på vilken kunden har sitt mobila eller fasta bank-id. Man kan inte agera fritt, det går inte idag med den säkerhet som finns kring det här.
Vanligare är det då att bli avlurad eller själv lämna ut uppgifter som gör att bedragare kan stjäla pengar på olika sätt. Men inte heller det är särskilt vanligt, i alla fall inte bland bankens kunder.
– Det är ovanligt, inget som händer dagligdags och inget som är ett stort problem om man ser generellt.
Jörgen Pettersson är kreditchef på banken. Han säger att man under 2021 fick 13 anmälningar om försök till bedrägeri eller bedrägeri. Ungefär hälften var fall där man lyckades, i någon form.
– Det handlar om väldigt få fall, konstaterar han.
Swedbank drabbades under natten till förra torsdagen av ett it-haveri. I efterdyningarna av det gick man centralt ut och varnade för att bedragare utnyttjar den situationen. Någon ökning av försöken har man inte märkt av än så länge i Västervik.
– Men inträffar det sådana saker så passar "buset" på, säger Pettersson.
Att undvika att drabbas kan låta lätt, ändå sker bedrägerier där man lyckats genom att lura någon. Men om man blir utsatt är det viktigt att inte känna sig "dum" för att man blivit lurad.
– Det är inget brott att vara godtrogen och vilja hjälpa till. Vi fungerar ju så, att vi vill hjälpa till, och det är därför som det kan lyckas. Det vet bedragarna, de jobbar med det här och är proffs. Det sker inga bankrån längre, utan det är så här många kriminella arbetar istället, säger Jörgen Pettersson.
Extra svårt kan det vara att berätta att man blivit lurad vid exempelvis så kallade romansbedrägerier, konstaterar han.
– Men man ska aldrig känna sig dum, man har blivit lurad av proffs.
Och det finns saker man ska vara uppmärksam på. Banker ber aldrig någon att lämna ut uppgifter över telefon, eller ber att man ska logga in med sin bankdosa via en chatt eller liknande. Blir man ombedd om det är det dags att avsluta samtalet eller inte svara på exempelvis sms.
De flesta banker sköter kommunikation om sådana saker i internetbanken, när kunden är inloggad.
– Vi ringer aldrig upp och ber om att man ska göra sådana saker, det är bra att veta det och något vi talar om hela tiden.
Men om man blivit lurad, vad gör man då?
Det enkla svaret: anmäl!
– Anmäl till din bank, anmäl till polisen. Det ska man alltid göra.
Om man har rätt till ersättning från banken, är något man tittar på från fall till fall.
– Det finns ju olika grader av oaktsamhet, så generellt är det svårt att säga om man har rätt till ersättning eller inte. Man kan ju tappa sitt kort eller få det stulet från en jacka, eller liknande. Eller så har man lämnat ut uppgifter som man inte borde för att man blivit lurad.