Tredjedel leder till fällande dom

Våldtäktsbrott handlar om trovärdighet. Men inte enbart. Trots att offrets berättelse ligger till grund för hela målet och att alla är överens om att det offret säger inträffat i verkligheten så krävs det något mer. Det krävs teknisk bevisning. Något som varit extra tydligt under de två senaste uppmärksammade våldtäktsmålen i Västervik då bevisningen brustit, enligt domstolen. När VT kartlägger våldtäktsbrott är det en dyster bild som tornar upp sig. Anmälningarna är många. Fällda gärningsmän är uppenbart få. Under de senaste fem åren har det i genomsnitt anmälts 4547 våldtäkter per år i Sverige. Genomsnittet av dömda ligger på 230, lite drygt 19 procent leder alltså till fällande domar under samma rubricering (brottstyp). I Kalmar län ser det något bättre ut. Under en tioårsperiod har i genomsnitt 32 procent av alla anmälda våldtäkter lett till fällande domar. - Det är en hyfsad siffra. Men självklart önskar man att den var högre, säger Linda Caneus som är en av fyra åklagare i länet som är expert på att leda utredningar om sexualbrott. I Västervik anmäls mellan två till fem våldtäkter per år. Under de senaste åren har Västervik legat högt i uppklarningsprocent av de fall som leder till åtal. Västervik har haft en del fall under åren där offer och gärningsmän inte varit bekanta och dessa åtal leder oftare till fällande domar än våldtäkter som sker i nära relationer. I länet anmäls lite drygt 50 våldtäkter per år, bortsätt från 2007 och 2008 då det uppstod en ökning. 2008 anmäldes 112 våldtäkter, därmed inte sagt att det skedde fler våldtäkter just det året. Värt att komma ihåg är att det sker betydligt fler sexualbrott än de som kommer till polisens kännedom. Om man ser till det genomsnittliga antalet våldtäkter per år i länet så leder få av dem till åtal. Förra året beslutade åklagarkammaren att väcka åtal i nio fall. Åtalen kommer inte enbart från förra året utan gäller även fall som inträffat ett eller ett par år tidigare. Bevisfrågan i merparten av fallen är minst sagt komplicerad. - Det här handlar om ett brott som oftast sker inom hemmets väggar. Gärningsmannen är ofta bekant med offret och ord står mot ord, fortsätter Linda Caneus. Och någons ord håller inte som bevisning för att få någon fälld för våldtäkt. Det krävs mer. Vittnen finns sällan och åklagarna använder sig av stödvittnen, alltså personer som träffat offret innan och/eller efter själva övergreppet. - Offrets berättelse räcker inte för fällande dom. Inte ens om domstolen gör bedömningen att hon är mer trovärdig än gärningsmannen. Det krävs teknisk bevisning i form av kroppsskador eller skador på kläder eller annat som tyder på att samlaget genomfördes med tvång, enligt Caneus. Dessa beviskrav blev nyligen praxis av Högsta domstolen, HD, genom två fall av grova våldtäkter från i somras. Under en tioårsperiod har åklagarmyndigheten ansträngt sig för att snabbare och mer effektivt kunna utreda sexualbrott. Detta genom att exempelvis alltid låta expertutbildade åklagare leda utredningarna. Nya mål för i år är att 36 procent av alla förundersökningar om sexualbrott mot vuxna ska leda till åtal. Förra året låg åklagarkammaren i Kalmar på 24 procent.

Tredjedel leder till fällande dom

Bara en tredjedel av alla anmälda våldtäkter i länet leder till att gärningsmannen döms. - Inte ens om domstolen anser att offret är mer trovärdigt än gärningsmannen så räcker det till fällande dom, säger åklagare Linda Caneus.