Det var söndagen den 23 juli i år som olyckan ägde rum. Kvinnan, som är 76 år, stod och tittade på en informationskylt på Skeppsbrokajen.
För att få bättre överblick, tog hon ett steg tillbaka. Då bar det sig inte bättre än att hon klev ner i ett öppet hål och föll.
Det blev högerarmen som fick ta emot den värsta smällen, när hon ramlade. Det gjorde väldigt ont. Armen svullnade upp och hon fruktade att den var bruten.
På grund av det som hänt, fick hon åka tillbaka hem till Tyskland redan dagen därpå. Två dagar efter olyckshändelsen besökte hon läkare i sin hemstad och fick då veta att armen lyckligtvis inte var bruten.
Det har nu gått två veckor sedan hon besökte Västervik. Hon har fortfarande starka smärtor i armen och vill att kommunen betalar henne ersättning för det som hänt. Som rimligt belopp nämner hon 1 300 euro.
I sammanhanget kan nämnas att en man så sent som i höstas skadade sig, när han trampade på ett brunnslock, som inte låg på ordentligt på Skeppsbrokajen.
Han ville att kommunen skulle betala ett skadestånd till honom för det inträffade.
Men kommunens försäkringsbolag svarade då att det inte var kommunens fel. Obehöriga kan lyckas lyfta på locken. Det är omöjligt att varje dag inspektera brunnarna och se så att locken ligger på.
Kommunalrådet Tomas Kronståhl (S) säger till VT att han inte känner till att kommunen skulle ha betalat ut ersättning i något sådant här fall, och han tror inte att den kommer att göra det nu heller.
– Då måste det verkligen vara kommunen som har brustit i något, säger han.
Det som händer i sådana här fall är att kommunen kollar juridiken i det hela. Är det stora hål, som någon kan ramla ner i, ska de förstås hägnas in, men annars säger Kronståhl att man har ett personligt ansvar att se sig för.
Det finns hinder överallt som man kan snava på. När det handlar om stora ytor, går det inte att hålla dem perfekta överallt. Dessutom kan hål uppstå mycket fort.