Trafiksäkerhetskamerornas bilder analyseras i Kiruna, av den så kallade ATK-sektionen. ATK står för "automatisk trafiksäkerhetskontroll".
Det inte är första gången som vi skriver om fartkameror, eller "trafiksäkerhetskameror" som de egentligen heter.
Då var det 2022 som gällde, från januari till november hade vi statistik för. Då hade kamerorna i kommunen löst ut 579 gånger. Med "löst ut" menar vi alltså när de blixtrat till och tagit en bild eftersom någon kört för fort.
När vi tittar på statistiken för förra året, och då är det hela året som vi tittar på, är siffran 680 gånger. Det är 1,86 gånger per dag under året.
Det är svårt att säga om det är en ökning eller minskning, mätperioden är inte samma. Men man kan konstatera att det inte borde vara några stora skillnader.
680 gånger är fördelat på åtta av de kameror som ligger i kommunen men det finns fler kameror än så.
Statistik för man nämligen över sträckor, inte individuella kameror. Kamerorna placeras ut med cirka en halvmils avstånd och ligger längs vägavsnitt. Det är på vägavsnitten man mäter, alltså det sammanlagda antalet "blixtar" på ett vägavsnitt, inte individuella kameror.
Säker statistik har vi alltså från åtta av kamerorna i kommunen, de som ligger på sträcka 08003, E22 mellan Gladhammar och Verkebäck, det är där som det blixtrade till 680 gånger förra året.
Det finns fler kameror i kommunen men eftersom de ligger på en sträcka som går både i vår kommun och i Vimmerby kommun kan vi inte säga hur många som gäller för vår kommunen.
Det är sträckan som heter 08013 och där är det bara två av kamerorna som finns i vår kommun. På hela den sträckan var det 655 gånger som kameran tog en bild.
Långt ifrån alla bilder leder till att en förare fälls, ungefär 35 procent av de som fotograferas som lagförs. Det borde innebära att 238 personer av de 680 som fotograferades i kommunen fick böta.
Till Corren säger Lis-Marie Svonni, som är gruppchef på polisens ATK-sektion, att man inte kan utreda alla ärenden.
– Vi kan ju inte utreda alla ärenden som tas av våra trafiksäkerhetskameror. Det krävs ju att bilarna är identifieringsbara, och så måste ju även föraren vara identifierbar. Motorcyklar kan vi ju till exempel inte utreda, de har ingen registreringsskylt fram.
Men fler "åker dit". Det visar statistik från bland annat Östergötland. I samma intervju med Corren säger Lis-Marie Svonni, att man också ökade kapaciteten mellan 2023 och 2024.
– Vi har nu mer resurser för att utreda, och då har vi ju mäktat med att utreda fler ärenden.
Tittar man på kartan över var kamerorna finns kan man konstatera att kommunen har relativt få kameror.
Det finns tio kameror i vår kommun, åtta av dem på samma sträcka.