Lisa Västerlund och Sandra Götskog. "En man blev väldigt orolig när räddningstjänsten bara stövlade in, han bara undrade: Vad händer nu? Det här är ett stort orosmoment för de äldre", säger Sandra.
– Jag hade precis varit hos en brukare och på väg därifrån får jag ett larm, då är det bara att vända tillbaka, säger Lisa Västerlund som arbetar i Ankarsrums hemtjänst.
Larmet hade bara pipit i någon sekund och sedan tystnat. Under samma arbetspass gick brandlarmet i den bostaden tre gånger till. På en annan plats gick två larm. Det här betyder att Lisa var tvungen att åka på sex falska larm under en och samma arbetsdag.
– Det var väl en fuktig kväll, säger Sandra och skrattar.
Under somrarna blir det vanligare med falska brandlarm i kommunen som ett resultat av en ökad luftfuktighet. Hemtjänsten har vanligtvis inga problem med att hinna med alla sina arbetsuppgifter på en dag. Men när det larmar upp emot sex gånger om dagen blir det omöjligt att få jobbet gjort.
– Jag känner stress när det går så här många larm. Man måste stanna kvar och lugna de äldre samtidigt som hela planeringen eftersläpar. Det går ju inte att bara lämna dem, det är människor vi pratar om, säger Sandra Götskog, undersköterska i Ankarsrums hemtjänst.
När larmet går ringer larmcentralen i Skåne och ser över om brukaren mår bra. Sandra berättar att de äldre oftast hör väldigt dåligt och missar samtalet från Skåne. Då larmar det både hos hemtjänsten och räddningstjänsten och hemtjänsten måste släppa den personen de tar hand om för tillfället för att åka på larmet. Häromdagen var Lisa tvungen att åka 1,5 mil på grund av ett falskt larm.
– De äldre blir oroliga och mister tid från personalen. Det är också onödigt att slösa på räddningstjänstens resurser, säger Lisa.
Förra veckan gick ett falsklarm hemma hos en man med dålig hörsel. När Sandra kom till bostaden hade räddningstjänsten redan kommit.
– De hade bara gått in då dörren redan var öppen och mannen var jätterädd. Han for väldigt illa, säger Sandra.
Hon var tvungen att stanna kvar en lång stund efteråt för att lugna ned mannen. Sandra berättar att efterarbetet är det som oftast tar längst tid. Det finns ingen brand att släcka, snarare en omskakad pensionär att ta hand om. De äldre har börjat oroa sig för att räddningstjänsten plötsligt ska dyka upp. Då finns det inte så mycket hemtjänsten kan säga för att lugna dem.
– Man får ju tyvärr säga till dem att det här är något som uppstår och att det är ett återkommande problem, säger Sandra.
– Det finns de som säger: Plocka bara ner skiten, säger Lisa.
– De måste ju kunna byta ut larmen, något är ju fel med de här. Mitt larm piper ju inte hemma bara för att det är fuktigt, säger Sandra.
När Sandra och Lisa kommer fram till larmen har brukarna inte gjort något för att utlösa larmen. Det är inte en fråga om matos, larmen går inte ens hemma hos de som står och röker under fläkten. Lisa, som har arbetat i Ankarsrums hemtjänst sedan 2012 kan inte minnas en enda verklig brand, till skillnad från otaliga falska larm.
Det kan vara så att larmen piper i bara några sekunder och sen tystnar dem. Oftast förstår de äldre inte vad pipet betyder.
Simon Ackrell från digitaliseringsgruppen på kommunen bekräftar att sommaren har burit med sig fler falska brandlarm än vanligt. Augusti har varit en särskilt fuktig månad och när luftfuktigheten överstiger 85 procent kan brandlarmen triggas. Om en enhet larmat felaktigt för många gånger har man plockat ned larmet och bokat in en tid för ominstallation i september när luftfuktigheten förväntas vara lägre.
Simon förstår att falska larm kan orsaka stress hos de äldre men menar att man inte kan göra så mycket åt luftfuktigheten. Alla kommunens 1 000 rökdeckare är av samma slag och de ska fungera bra, men vissa bostäder är helt enkelt fuktigare än andra.
– Det är verkligen inte vårt uppsåt att skapa ett orosmoment, larmen finns ju för att skapa trygghet men vi kan inte påverka omständigheterna, säger Simon.
– Augusti är över snart och det kommer att bli bättre så fort luftfuktigheten går ned, fortsätter Simon.
Joakim Jansson, Räddningschef, säkerhetschef, västerviks kommun.
Joakim Jansson på räddningstjänsten anser inte att falsklarmen är ett så stort problem. Han förstår att det skapar svåra situationer för hemtjänsten och förklarar att räddningstjänsten också sitter i samma sits. Trots det tycker han att några falsklarm är ett lågt pris att betala när det är en fråga om liv och död.
– Även om vi får ett antal falsklarm är vi väldigt positiva till det här. Det är så vi kan vara ute i god tid för att rädda liv och egendom, säger Joakim.