Att klä sig enligt de senaste trenderna kan vara kostsamt. Inte minst för ungdomar med begränsade ekonomiska resurser. Ändå är det inte helt ovanligt att se en del av dessa dyra kläder och accessoarer i skolans korridorer.
– Mitt dyraste plagg är mina Valentinoskor. De kostade typ 6 500 kronor. Jag fick lite sponsring men jag betalade absolut det mesta själv, säger Klara Sjölander som går andra året på samhällsprogrammet – och har jobbat för att kunna ha råd att köpa de populära skorna.
Att jobba extra för att ha råd med en dyr livsstil är självklart för många av de ungdomar VT möter på gymnasiet.
– Man måste ju spara mycket för att ha råd med alla de här roliga sakerna, säger Moa Loström som går sista året på samhällsprogrammet – och har två jobb.
Hennes klasskompis Tilde Rejdvik flikar in att det inte bara är kläder som kostar.
– Det finns många olika trender – kläder, smink och mycket annat. Men också vad man gör på fritiden. Många kanske går ut och festar eller gör något annat. Det går trender även i dyra aktiviteter, säger hon.
Vad är det som sätter trenderna?
– Det är mycket sociala medier. Många köper dyra sminkmärken för att de har sett någon på TikTok eller Instagram som använder dem. Som en foundation för 600-700 kronor, säger Moa.
– Och hårgrejer! Alla ska ha fint hår! säger klasskompisen Freya Helmersson Hobbs.
Moa upplever att märkeshetsen är större bland killarna.
– Vissa har lite dyrare kläder, lite mer Stockholmsstil med jeans, piké eller ziptröja, Loubotinsneakers, säger hon.
– Men å andra sidan har killar ofta inte lika mycket kläder som vi tjejer, säger Tilde.
För att komma billigare undan tipsar Moa om att handla second hand, ett populärt val bland många unga. Själv har hon ett par dyra skor, som blev betydligt billigare när hon inte köpte dem nya.
Även Jasmine Tidström och Monica Leandersson, som går andra året på gymnasiets försäljnings- och serviceprogram, shoppar gärna second hand. Just nu gör de sin praktik på secondhandbutiken Busfrö i centrala Västervik.
– Man kan alltid hitta något snyggt och det är bättre att handla second hand än att köpa något nytt. Det blir billigare också, säger Monica där hon plockar bland de inlämnade varorna på jeansavdelningen.
– Ett par Levisjeans till exempel, vem vill lägga tusen spänn på det? frågar hon sig.
De instämmer annars i uppfattningen att många dyra märken figurerar på gymnasiet.
– Väskor hos tjejer är en stor grej. Det är ganska många tjejer i vår ålder som går runt med Balenciagaväskor. De är svindyra, säger Jasmine.
– Valentinoskor, Loubs (Loubotins, reds anm), Moncler, fyller Monica i när de populära märkena räkans upp. De som har råd köper äkta, har man inte råd blir det mycket fejk, säger Monica.
Är det ok med fejk då?
– Inte om man ser att det är fejk. Då blir det en snackis, säger Jasmine och skrattar.
Trots att alla vi pratar med bekräftar att det är dyrt om man vill hänga med i trenderna, anser ingen av dem att det är livsnödvändigt att göra det.
– Man har det man själv tycker är fint, det är inte så att man har något behov av det just för att det är dyrt. Men tycker man att det är fint är det klart att man ska få köpa det även om det är dyrt, säger Edith Jansson som går i tvåan på samhällsprogrammet.
Att klä sig i sådant man trivs med är det viktigaste för David Torell, när han väljer kläder.
– Det är klart man kanske köper lite dyrare kläder ibland, men jag handlar ofta på "vanliga" kedjor som Dressman och HM. Jag köper det som jag tycker är snyggt och som jag känner att jag behöver.
Han tror inte att han hade klätt sig annorlunda även om han haft obegränsat med pengar.
– Jag tycker om det jag har på mig, annars hade jag inte haft det på mig. Jeans, någon tröja, piké – jag tycker det är stiligt och kommer nog att fortsätta med det oavsett om jag tjänar mycket eller lite.