Västervik teater och konferens stod värd för årets upplaga av Västerviks europeiska ungdomsparlament. Det är en årligen återkommande dag, där elever som läser kursen samhällkunskap 1 på Västerviks gymnasium får tillfälle att slipa sina retoriska kunskaper. Men det är också en dag som ska öka förståelsen för hur EU-parlamentet arbetar. Några år har också gymnasiet deltagit i en nationell träff med samma mål. Men nu är det på hemmaplan.
Peter Habbe är lärare, bland annat i samhällskunskap. Han tycker att den här formen av inlärning är väldigt användbar och bra.
– Om man läser om det finns en risk att det går in i ena örat och ut genom det andra. På det här sättet sätter sig minnet i kroppen och man minns mer, säger han.
Meningen är att hela dagen ska vara så lik EU-parlamentet som möjligt, man använder till och med ett språk som påminner om det man nyttjar i offentliga sammanhang av det här slaget. Eleverna har långt innan delats in i grupper som utgör varsin kommitté. De lägger sedan i tur och ordning fram resolutioner inför församlingen. En annan grupp har i sin tur till sin uppgift att kritisera, i en slags attack och försvarsdebatt. Sedan är det församlingens tur att ta till orda i den öppna debatten. Efter det antas eller avslås resolutionen av församlingen.
– En del grupper har planerat sedan i höstas. Det är ett bra sätt att få inblick i hur det verkligen fungerar, säger Peter Habbe.
I konferenssalen är debatten i full gång. Under vårt besök diskuterar Kommittén för internationell handel (INTA) sin resolution med namnet: Vad kan EU göra för att bidra till en hållbar tillväxt och konsumtion?
Flera förslag finns, och några av dem leder till ytterligare debatt. Kommittén hade bland annat föreslagit att man ska stoppa matspill genom att låta välgörenhetsorganisationer köpa "fula" frukter och grönsaker billigt, för att se till att inget slängs. Man vill även att EU ska höja momsen på nötkött och öka restriktionerna för fisken.
Men att sänka kvoterna i Europa skulle bara leda till överfiskning i andra länder istället, resonerade motståndarna.
Frågan om kossornas miljöpåverkan var den som skapade mest debatt. Många i församlingen ville göra sin åsikt hörd och hade även fakta som stödde dem, det kan vi nog tacka både mobiltelefonen och bra förberedelser för.
Olika oder och dess miljöpåverkan var en av de hetare punkterna, men även kofisarnas innehåll av metan togs upp.